LSU Årsbok 2019 1
I dag lever vi i en samtid som kännetecknas av sa
mma rasistiska mönster som under kolonialismen. Det kvarstår flertalet kolonier. Till exempel är franska Guayana, Martinique och Guadalupe fortfarande ockuperade av Frankrike. Kolonialismen och rasismen har som följd att människor kategoriseras som vita och olika kategorier av icke-vita. Vita hierarkiseras högre än icke-vita i vad som kallas för en rasmaktsordning. Sverige har haft sin del i konstruktionen av rasmaktsordningen. Till exempel var Sverige under 1920 och 30-talen ledande inom den rasbiologiska forskningen. Det betyder att resten av världen tittade till Sverige för att lära om rasbiologi. Det rasbiologiska institutet i Uppsala utgick ifrån att mänskligheten var uppdelad i olika raser. Detta upprätthöll idén om att vita är överordnade icke-vita, alltså att vita var mer värda. Det gjorde att det gick att legitimera till exempel folkmord, tortyr och slaveri, eftersom det inte var vita som föll offer för det. Det var inte förrän 1968 som det rasbiologiska institutet i Uppsala lades ner. Självklart har Sveriges och västs koloniala historia inverkan även på vår samtid. Att mena annat är att blunda för konsekvenserna. Samtidigt som vi ofta pratar om kolonialismen och idén om biologisk ras i dåtid, ökar misstänkliggörandet av minoriteters organisering, det krympande utrymmet för icke-vita personers plats i det offentliga, i politiken, i civilsamhället. I dag. Nu. Och har gjort det länge. Ungdomsrörelsen ska vara en arena där alla barn och unga kan engagera sig fritt utan hinder av islamofobi, afrofobi och andra former av rasism. Projektet VIT-ICKE-VIT drog igång hösten 2019, med stöd av MUCF. De första månaderna av projektet fokuserade på att bygga upp projektorganisationen och metodutveckla. Målet var att skapa underlag för två lärandeprocesser – en digital och en fysisk -för att därigenom att stärka ungdomsrörelsens antirasistiska arbete med folkbildning som verktyg. Den första aktiviteten vi höll i projektet gjorde vi i samarbete med ett annat LSU projekt, Ung i Utveckling (UiU). Ett samtal om unga minoriteters engagemang och psykiska hälsa. Seminariet fick namnet ”Väck mig i en tid jag får finnas”. Ord som vuxit fram ut mitt eget engagemang. I panelen sitter fantastiska människor som ger av sig själva varje dag, för att vi ska leva i ett Sverige där alla får finnas. En av panelisterna, Tihama Al Hashmi, skriver några veckor senare en hjärtskärande dikt med samma namn. Samtalet hölls i december 2019. Men samtalet stannar inte där, för antirasistiskt arbete får det inte bli punktinsatser. Förändring kräver målmedvetenhet och långsiktighet. Mona Nechma, Projektledare VIT-ICKE-VIT 35