LSU Årsbok 2019 1
ungdomspolitik ska tas fram. Ungdomsrörelsen är e
n central del av Sveriges ungdomspolitik och i genomförandet av det ungdomspolitiska målet om att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Med vårt uppdrag konsulterade vi våra medlemsorganisationer, samlade statistik från rapporter och landade i 37 förslag som presenteras i ett särskilt underlag till regeringen, samt rapporten ”Barn och ungas möjlighet till organisering”. Förslagen handlar om ökat inflytande och deltagande i politiska processer, minskad administration, säkerställande av barn- och ungdomsperspektiv på alla samhällsnivåer, ökade ekonomiska medel och förenklade handläggningsprocesser, demokratiskt deltagande på barn och ungas villkor, ökat skydd från hat och hot, insatser för att motverka negativ stress och psykisk ohälsa och att möjliggöra ökat deltagande i synnerhet för särskilt utsatta. Underlaget och rapporten överlämnades i december 2019 till regeringen. Demokrativillkor Ungdomspolitiken påverkar barn och ungdomars organisering, vilket också civilsamhällespolitiken gör. Inom civilsamhällespolitiken har bland annat en utredning tagits fram om statens demokrativillkor för bidragsgivning till civilsamhället. LSU har suttit i utredningens expertgrupp och kommenterat dess förslag. I det remissvar vi tog fram tillsammans med våra medlemsorganisationer lyftes att vi är nöjda med själva demokrativillkoren, men missnöjda med tillämpningen och vi ifrågasätter utredningens förslag om om ökad kontroll civilsamhället. Folkrörelser har skapat demokratin i Sverige och är vad som upprätthåller demokratin idag. Misstänkliggörandet av civilsamhället är en del av det krympande demokratiska utrymmet och kontrollen som föreslås tar inte hänsyn till hur föreningslivet fungerar. LSU arbetade under 2019 med att säkerställa att demokrativillkoret stärks och att det görs på civilsamhällets villkor. Den fria och självständiga organiseringen ska värnas med tillit. Funktionshinderspolitiken Ett annat remissvar som författades med våra medlemsorganisationer under året var till utredningen om styrkraft i funktionshinderpolitiken. LSU har under de senaste åren avancerat sitt arbete kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och behöver fortsätta göra det. Remissvaret innehåller svar på förslag som utgår ifrån gemensamma nämnare för våra medlemsorganisationer som är en del av den unga funkisrörelsen. Utgångspunkten handlar om att alla barn och ungdomar ska ha rätt att organisera sig och få jämlika förutsättningar för det. Just nu är det inte så och särskilt inte för barn och unga med funktionsnedsättningar som inte möjliggörs stöd för vad våra grundlagar beskriver är rättigheter och friheter. Det är ännu ett exempel på ett krympande demokratiskt utrymme när alla inte får möjlighet att påverka. Så ska inte en demokrati se ut, och det vill LSU förändra. Vikten av remisser Generellt vad gäller remissvar driver LSU att fler medlemsorganisationer ska bli remissinstanser och få möjlighet att lämna remissvar. Det är oproportionerligt få barn- och ungdomsorganisationer som står på sändlistor, och LSU driver att det ska bli fler. Tills dess och oavsett, inkluderar vi våra medlemmar i de remissvar vi skickar in så experterna får lyfta sin expertis med de allra bästa lösningarna. Andra utmaningar som vi ser är att politik börjar verkställas ur utredningar innan remissvar från civilsamhället inkommer, vilket urholkar remissförfaranden. Som folkrörelse har vi lyckligtvis många olika sätt att påverka på, men för oss är det självklart viktigt att system som har byggts upp i samverkan. LSU ser dock att våra remissvar är viktiga. De inkluderas i propositioner och ändrar regeringens förhållningssätt till förslagen. Vi hoppas också på att kunna utveckla detta påverkansverktyg under de kommande åren för oss och våra medlemsorganisationer. Rosaline Marbinah, Ordförande 43