STT 1
STT Svenljunga • Tranemo • Ulricehamn Höst 2012 S
venska råvaror för Årets Kock RECEPT Nu har de kockar som vill tävla i Årets Kock 2013 lämnat in sina recept. En tydlig trend är att en tredjedel av de sökande kockarna tävlar med recept med råvaror från svenska gårdar. – Det är jätteroligt att så många kockar har valt att anmäla sig till tävlingen med recept med svenska råvaror. Det visar återigen att svenska råvaror är av god kvalitet och har unika egenskaper och att de har en självklar plats i Sveriges största matevenemang, säger LRFs förbundsordförande Helena Jonsson. Semifinalerna i Årets Kock 2013 äger rum under november. Totalt är det sex kockar som tävlar om titeln Årets Kock i finalen i Stockholm den 8 februari 2013. Ny satsning får fler plugga grönt? STUDIER Allt färre ungdomar söker sig till de gröna näringarna och kunskapen om alla de utbildningar och yrken som finns här är låg. Samtidigt efterfrågar branschen kompetent arbetskraft och för att väcka intresse och lotsa intresserade rätt bland utbildningar och skolor lanseras nu www.pluggagront.se. Här finns inspiration och fakta om yrken, utbildningsvägar och inte minst aktuella jobb. - Vi vill visa på de tusentals yrken och jobbmöjligheter som finns, säger Titti Jöngren, initiativtagare och ledamot av LRFs riksförbundsstyrelse. För att synliggöra satsningen kommer kampanjen ”Pröva ditt drömyrke för en dag” att dra fram över Facebook den 1-14 november. Plugga Grönt har tagits Riksförbund i samarbete med Naturbruksskolornas förening, Naturbrukets Yrkesnämnd, Djurbranschens Yrkesnämnd, Skogbrukets Yrkesnämnd och Hästnäringens Yrkesnämnd. Naturbruk & MILJÖ STT 3 Här trivs rapphöns och fasaner RÅDDE Förra året startade Naturbruksgymnasiet i Svenljunga ett fältviltprojekt på Rådde gård, med syftet att förbättra livsvillkoren för rapphöns och fasaner. Projektet blev en succé, med häckning redan i år. – När man arbetar med småvilt ser man resultatet snabbt. Under sina tre år på skolan får eleverna vara med om både biotopskapande, utsättning och jakt, säger jaktläraren Kalle Stolt. Under de senaste decennierna har jordbruket genomgått en stor förändring, något som försämrat livsvillkoren för många arter. – För 40-50 år sedan fanns det fasaner och rapphöns här, men i och med att jordbruket blivit effektivare, med mer gifter, har de försvunnit. Men det går att återskapa en miljö som passar dem, berättar Kalle Stolt. Föda och skydd År 2011 startade Kalle Stolt och hans dåvarande kollega, Patrik Soelberg, ett projekt på Rådde gård i Länghem. Tillsammans med eleverna på jaktutbildningen sådde de ”viltremsor” längs med tre åkrar, där växter som rörflen, cikoria, gul sötväppling och rågvete ger både föda och skydd åt fågelarterna. Inspirationen kom från likande projekt i Danmark och England. där man ligger i framkant inom viltvården. – Vi har tre fram av Lantbrukarnas viltremsor, som vardera är 400 meter långa. Där har vi sått olika växter i femtiometersintervaller. Poängen med långsmala remsor gymnasiet har även satt ut foderautomater för ett extra tillskott av föda. Jakten en inkomstkälla NÄR MAN ARBETAR MED SMÅVILT SER MAN RESULTATET SNABBT. är att fåglarna hela tiden har nära till skydd. På våren lever kycklingarna på insekter, något som det finns gott om i viltremsorna. De vuxna fåglarna äter bland annat klöver, frön och spannmål. NaturbruksMASKINER HOS OSS! STORT UTBUD.HYR Nyboholmsvägen 8 | 523 37 Ulricehamn Tel 0321-353 80 | www.nyrent.se Vill ni veta mer? Välkommen till våra Allt när det gäller... INFORMATIONSDAGAR Fredag 16/11 kl 09.30-12.00 Fredag 30/11 kl 09.30-12.00 Fredag 18/1 kl 09.30-12.00 Fredag 23/1 kl 17.00-20.00 Anmälan till kansliet tel. 0325-477 00 www.helgesmaskingravning.se naturbruk.nu/svenljunga Förra året skedde den första utsättningen av fåglar. 100 rapphöns och 150 fasaner släpptes ut, och så gjordes även i år. – Vi hade häckning bland fåglarna redan i år, berättar Kalle Stolt, som tycker fler lantbrukare borde pröva att anlägga viltremsor. – Det kostar inte så mycket, och det är inte särskilt mycket arbete. Man kan KALLE STOLT kanske tycka det ser fult ut med remsorna, så det behövs en attitydförändring. Rådde ska ha en eloge som låter oss göra det här! Genom att ordna viltremsor och sätta ut fåglar skapar man en resurs, där jakten kan bli en bra inkomstkälla för lantbrukaren. Dessutom bidrar man till att öka den biologiska mångfalden. – Genom att skapa förutsättningar för så kallade ”flagship pieces”, som fasan och rapphöna, gynnar man även insekter och småfåglar, så det tjänar många syften. Kalle Stolt är förutom jaktlärare även biolog, och håller dessutom på med fågelhundar, så fältviltprojektet täcker in flera av hans områden.Han tycker projektet är mycket intressant att jobba med. – Både vi lärare och eleverna tycker det här är mycket inspirerande, just eftersom man ser resultat så snabbt. Eleverna får jobba praktiskt med småvilt, och förstår de principen med detta förstår de viltvård i stort! KATARINA JOHANSSON FOTNOT Patrik Soelberg har slutat på skolan, och numera driver Kalle Stolt projektet tillsammans med sin nya kollega Mattias Mårtensson. SÅDD. Elever och lärare arbetar tillsammans med att så viltremsorna.Under sina tre år på skolan får eleverna vara med om hela cykeln med biotopskapande, utsättning av fåglar, skötsel och jakt. FOTO:KALLE STOLT VILTREMSOR. Jaktläraren Kalle Stolt, här med vorstehn Maji, vid en av viltremsorna på Rådde, där växter som bland annat cikoria och gräset rörflen ger skydd och föda åt rapphöns och fasaner. FOTO:KATARINA JOHANSSON HÄST, SKOG, JAKT OCH VILTVÅRD en? 13 april Kom och se hur det funge på ett Naturbruksgymnasiu (www.naturbruk.nu/svenljunga fö