Nöjesnytt Helsingborg 1
ROAD MAP Sammanfattning: Pehr Grånefors Helsingbo
rg är nr 1 Helsingborgs stad har för fjärde året i rad utsetts till miljöbäst i tidningen Aktuell Hållbarhets ranking av alla landets kommuner. Dessutom anser Världsnaturfonden WWF att vi är en av de städer som vill och gör mest för att minska våra utsläpp enligt målen i Parisavtalet. Miljö- och klimatarbetet i kommunens förvaltningar och bolag tar nya steg mot en mer hållbar framtid. Men för att komma ännu längre måste vi växla upp vår samverkan med det lokala näringslivet och invånarna. Kommunen fick högst totalpoäng i rankingen och vinner utmärkelsen för fjärde året i rad och femte året totalt. Aktuell Hållbarhets ranking bygger på en enkät med 22 frågor om kommunernas åtgärder, beslutade mål och långsiktiga strategier i miljö- och hållbarhetsarbetet. Årets enkät innehöll även flera frågor om verktyg, innovationer och samverkan för att nå klimatmålen. Foto: Pressbild Foto: Pressbild Foto: Andrea Piacquadio Matspaning Många forskare menar att dessa kommande tio år är helt avgörande om vi ska undvika en skenande utveckling mot klimatkatastrof. År 2030 når vi också slutpunkten för FN:s globala hållbarhetsmål. Många vet inte att maten som produceras och konsumeras faktiskt står för en tredjedel av utsläppen i Sverige, vilket såklart kommer att påverka hur och vad vi äter framöver. Så hur kommer det förändra vårt ätande? Allt fler svenskar äter mer växtbaserad mat. En undersökning Orkla genomförde i höstas visar att sex av tio svenskar redan är flexitarianer, det vill säga äter minst en vegetarisk middag i veckan utan kött eller fisk. Tre av tio säger dessutom att de försöker äta mindre kött för klimatets skull. Redan nu finns en uppsjö av olika typer av växtbaserade produkter. Allt från vegobiffar som efterliknar kött så mycket att man ska kunna smaka hemoglobinet, till bollar på bönor, linser och blomkål. Under 20-talet kommer variationen av växtbaserade produkter att fortsätta breddas, sannolikt till både nya produktområden och till nya proteiner. På Sveriges Lantbruksuniversitet pågår forskning för att odla fram en åkerböna som kan användas som ytterligare ett alternativ till sojan. Både på danska och svenska universitet experimenteras det också med att tillverka livsmedel från gräs. Om tio år kommer vi tveklöst äta mat gjort på fler och annorlunda råvaror mot idag. 10 | nöjesnytt Extra energi – powernap Tappar du energi efter lunch, och har svårt att prestera på topp? Då kanske en powernap är något för dig. Men det fungerar inte för alla – prova dig fram och optimera din egen siesta. Vårt mänskliga sömnmönster, med en lång nattsömn och en lång vakenperiod skiljer oss från de flesta däggdjur. Det är långt mer vanligt att sova i kortare perioder utspridda över dygnet. Det finns forskare som hävdar att vårt sömnmönster inte är helt naturligt utan inlärt, och att vi i själva verket skulle må bättre av en uppdelad sömn. I en del kulturer är det fullt accepterat att ta en tupplur på eftermiddagen, medan vi i andra delar av världen lever efter ett effektivitetsideal som rimmar illa med en siesta efter lunch. Men kanske hade vår effektivitet ändå ökat om vi gav oss den där lilla energiboostande sömnen även mitt på dagen? Särskilt om du har ett mycket koncentrationskrävande yrke, där säkerhet är viktigt. De möjliga goda effekterna av en tupplur är flera: • Du blir piggare. • Du presterar bättre • Du gör färre misstag och orsakar färre olyckor. • Du får bättre minne. • Du får bättre immunförsvar. • Du får lättare att lära dig saker. • Du får en känsla av välbehag, av att ha unnat dig något lyxigt. De flesta forskare är överens om att en powernap inte ska vara längre än 30 minuter. Optimalt är 10 - 20 minuters sömn. 7 8 9