Sten Omslag
Sten Innehåll Sten 4/2021
Sten Kort & gott: Hobbithus, marmorintarsia, Kulla
ro sdtartar nytt varumärke mm
Sten K-Sten: Öijared Country Club
Sten Intervju: Upphandlingschef Daniel Oredsson
Sten TEMA: Småhusboom
Sten Stenpriset 2021: Rosettfönstret
Sten Projekt: Magasin X
Sten Projekt: Uppsala stadshus
Sten Studenttävling: Framtidens minnesplats
Sten Projekt: Kvarteret Vildmannen
Sten Familjeföretaget: Sjöström Stenförädling
Sten Nyhet: Svenskarnas syn på natursten
Sten Krönikan: Björn Schouenborg SMÅSTEN ▼ KRÖNIKA
N BJÖRN SCHOUENBORG FOTO: PRIVAT Kontroll av hur Lasamarmor har fungerat på byggnader i Italien i 20–30 år. Inga problem! Folksjälen speglas i fasaden V i har alltid byggt i sten. Moderna alternativ har aldrig haft kraften att tränga undan ett av våra äldsta och mest älskade byggnadsmaterial. Arkitekter verkar känna en extra stark kärlek till stenen: ett naturligt material som ger oändliga variationer och möjligheter. Det går också att uttrycka så många känslor redan i valet av sten. Riksbankens svarta diabas signalerar trygghet, och något som varar för evigt. Den vita marmorn är dess motsats. Lätt och ”luftig” förvaltar den arvet från antikens konstnärer och byggnader till våra dagar. Den banbrytande finländske arkitekten och konstnären Alvar Aalto var betagen i marmor. Han designade flera byggnader med vit marmor, så också hans elever. Mest berömt är Finlandiahuset – ett av Finlands nationalmonument. Aalto ritade och lät uppföra konsert- och kongresshuset i början av 1970-talet med marmor från Carrara, både in- och utvändigt. Tyvärr var kärleken inte ömsesidig. Finlandiahuset har de senaste decennierna fått tjäna som ett internationellt varnande exempel på olämpligt val av marmor. Ett val som resulterat i snabb nedbrytning med både buktande och expanderande fasadplattor – två gånger dessutom. Även i slutet av 1990-talet byttes fasaden nämligen ut, till ny marmor från Carrara. År 2000 inleddes det största forskningsprojektet hittills om marmorfasader: EU-projektet TEAM, som jag hade förmånen att leda. Finlandiahuset fick, tillsammans med ett fåtal andra byggnader runt om i världen, representera alla problem med ”syndaren” från Carrara – som om det bara har funnits en Carraramarmor. Så är det förstås inte. Carraramarmor finns i många olika kvaliteter. N 42 är så Helsingfors stad beslutade sig för att än en gång byta ut sin Carrara anlitades jag och min kollega Bent Grelk som stenkonsulter. Det gjordes samtidigt som man, utöver olika marmorsorter, lät utvärdera andra alternativ, som granit, betong, keramik och till och med återvunnet glas. Efter tre års utvärdering och många politiska diskussioner Finlandiahuset kläs åter i italiensk marmor – men av en ny sort. har man nu beslutat sig för att än en gång byta till marmor. Men man ville inte hålla fast vid marmorn från Carrara, trots att det finns väldigt bra och beständig marmor därifrån. Namnet var sannolikt för politiskt kontroversiellt, för laddat. I stället valde man denna gång en marmor från Lasa Marmo i Norditalien. Sorten heter Lasa Novulato och ger associationer till lätt molnighet. Man förstår samtidigt hur viktig denna fasad är för finländarnas folksjäl. När den totala renoveringen av bygg na den har bantats rejält har budgeten för fasadrenoveringen lämnats intakt. Alla som känner till prisbilden på Lasamarmor inser också hur högt man värderar en lösning som lever upp till Aaltos arv. Den första leveransen av fasadstenspaneler är planerad till februari. Planen är att allt ska vara klart 2024. Kvalitetssäk rings - programmet är det mest omfattande för ett ”stenbygge” som jag någonsin har sett. Uppföljningar av kvaliteten hos blocken, råskivorna, tillsågade paneler på plats i Lasa och vid ankomst till Helsingfors upprepas år 0, 1, 3 och 5 under garantitiden. Vi ser nu en tydligt ökad användning av marmor till fasader på flera håll i världen. Det är väldigt positivt. Väljer man rätt marmorkvalitet för rätt ändamål så är marmorn beständig – även på Finlandiahuset. BJÖRN SCHOUENBORG, SENIORFORSKARE PÅ RISE
Sten Småsten: Designpriset drar igång
Sten Fråga Stens sakkunniga
Sten Marknaden: Annonser