Advokaten 1
enkelt och ändå rättssäkert som möjligt skilja de
t stora från det lilla, det viktiga från det mindre viktiga, det befogade från det obefogade. I dag skriver JO av ungefär hälften av anmälningarna direkt, utan någon ytterligare åtgärd. Även den som får sin anmälan avskriven utan åtgärd får dock ett brev om detta, undertecknat av ansvarig JO personligen. Det är i första hand dessa anmälningar som Mats Melin vill hitta bättre former för att hantera. Hittills har riksdagen valt att möta den ökande ärendetillströmningen med att tillsätta fler ombudsmän. I dag finns fyra JO, alla med sina respektive ansvarsområden, plus två ställföreträdande JO. Men Mats Melin tycker inte det är rätt väg att gå längre. – Det finns någon slags gräns för hur stort det här ämbetet kan bli utan att förlora den personliga karaktär det ska ha, med fyra av riksdagen valda ombudsmän som ska granska makten, säger han. I stället önskar han större möjligheter att delegera beslutanderätt till JO-ämbetets tjänstemän. Huvuddelen av JO:s arbete handlar alltså om att hantera enskildas klagomål. Men JO har också möjlighet att starta granskningar på eget initiativ. Några av de mest uppmärksammade ärendena har tagits upp efter avslöjanden i medierna. Detta gällde till exempel den uppmärksammade avvisningen av de båda terroristmisstänkta egyptierna 2001. Enligt Mats Melin är medierna en viktig informationskälla för JO-ämbetet. Advokaten Nr 4 • 2009 – Det är ett av de stora privilegierna med att ha det här jobbet: att läsa tidningen på morgonen och bli upprörd och sedan ha möjlighet att gå till jobbet och ta reda på hur det egentligen ligger till. Det är få förunnat, säger han och ler. JO ägnar också en del tid åt att inspektera olika myndigheters verksamhet. Målet är att de fyra justitieombudsmännen sammanlagt ska lägga ner 60 dagar om året på myndighetsinspektioner. Men med nuvarande klaJo:S hIStorIa justitieombudsmannen inrättades 1809, som ett fristående tillsynsorgan under riksdagen. i linje med 1809 års regeringsform baserad på maktdelning, skulle han på riksdagens uppdrag granska domare och ämbetsmän. jo kontrollerade kungens befattningshavare, och bidrog därmed till att den ömtåliga balansen mellan statsmakterna inte rubbades. men redan från början fanns också tanken på jo som folkets försvarare mot makten, inte minst grundad i 1700-talets revolutioner och rättighetstänkande. enligt regeringsformen skulle riksdagen utse en ”för lagkunskap och utmärkt redlighet känd man” till jo. Det fanns – och finns – inga formella krav på att en jo ska vara jurist. i praktiken har dock alla jo utom den första, lars august mannerheim, varit jurister. till en början bestod jo:s arbete huvudsakligen av att driva förundersökningar och väcka åtal. med tiden har jo-ämbetet utvecklats från ett rent åklagarämbete till att huvudsakligen kritisera den befattningshavare eller myndighet som handlat fel och ge riktlinjer för myndighetsutövningen. med välfärdsstatens framväxt utvidgades jo:s uppdrag från att främst omfatta de rättsliga myndigheterna till att också innebära granskningar nya typer av myndighetsutövning. 1941 fick jo i uppgift att övervaka andra frihetsberövanden än de rent straffrättsliga. 1957 ställdes också kommunernas myndighetsutövning under jo:s tillsyn. 1915 tillsattes en militieombudsman, för att granska förhållandena inom försvarsmakten. 1968 slogs militieombudsmannen samman med jo. Det sammanslagna ämbetet fick tre ombudsmän. » 25 gomålsinströmning uppfylls det målet långt ifrån. ChefsJO tycker att det är synd. – Inspektionerna är viktiga av flera skäl. Dels för att JO behöver vara ute och lära och se hur myndigheternas verksamhet går till. Dels för att de ger möjlighet att upptäcka mer strukturella problem i den offentliga verksamheten. För att se det måste man nästan vara på plats och systematiskt gå igenom en verksamhet. Det tredje skälet är den preventiva funktionen. Om en myndighetschef vet