Advokaten 1
Nyheter nyheter Advokatkritik mot häkten Missnöje
t växer bland landets brottmålsadvokater. Advokaterna riktar skarp kritik mot att flera häkten inskränkt möjligheten för advokaterna att besöka sina klienter. rättssäkerheten hotas anser advokaterna. Tidskriften Advokaten har talat med advokater verksamma i Stockholm, Göteborg och Malmö om problemen vid häktena. Advokater i Malmö och Göteborg beskriver hur utökade säkerhetskontroller medför stora förseningar i in- och utpassering från häktet, vilket tar tid från klientmöten. Dessutom kan det vara svårt att komma i kontakt med klienter per telefon. Men kritiken rör främst korta öppettider på häktena som starkt begränsar advokatens möjlighet att förebereda ett bra försvar. På Kronobergshäktet i Stockholm kan advokater komma in dygnet runt. För advokater som har stora mål i Malmö och Göteborg innebär det däremot ofta stora problem. Pågår huvudförhandlingen mellan klockan 8.30 och 17.00, med en timmes lunchpaus, är möjligheterna minimala att träffa klienten för att diskutera försvarstaktik och svara på frågor. Flera advokater som tidskriften talat med säger att det innebär ett stort hot mot rättssäkerheten då kvalitén på försvaret försämras avsevärt. – som advokat behöver man veta hur klienten reagerar på nya uppgifter och hur han/ hon ställer sig till ny information och påståenden. Har man stora mål som pågår över flera dagar innebär det helt klart problem. Även om man kan förbereda mycket sker det oväntade saker som måste skötas av försvaret. Kan man inte träffa klienten under tiden leder det naturligtvis till ett sämre försvar, säger advokat Thomas Wilton i Göteborg. För att klienten ska få det försvar han/hon har rätt till kan advokater tvingas att i större omfattning besöka häkten på helgerna. Men även då kan det uppstå problem. Advokat Cecilia Kongbäck, som är verksam i Göteborg, har ibland tvingats vänta i timmar innan hon fått träffa klienter på helgerna. Enligt Thomas Wilton blir det upp till advokaten att ”läka bristerna” genom att sätta sig med klienten i samband med luncher eller pauser mellan förhandlingarna. 8 ADVOKATEN NR 3 • 2008 Häktescheferna svarar på kritiken Häktescheferna i Göteborg, Malmö och Stockholm tillbakavisar advokatkritiken. nyheter Christer Krohn är häkteschef i Göteborg och han tillbakavisar kritiken om att korta öppettider på häktena skulle vara ett hot mot rättssäkerheten. – Vi försöker möta förfrågningar så gott Tidigare häkteschefen pekar på brister även i Stockholm det går och vi gör undantag för tillresta advokater på helgerna. Men vi har en verksamhet att sköta och kan inte anpassa vår verksamhet efter advokaternas arbete i rätten, säger han. Han menar att häktet är en del av rättsväsendet och att det inte enbart är häktespersonalens ansvar att tillgodose att Lars-Åke Pettersson var under 19 år chef på kronobergshäktet i Stockholm. I februari avgick han i protest mot kommande förändringar på häktet. – Personer so mer ingående. Dår t man processen blir rättssäker. – Man får använda pauser och tid direkt i anslutning till huvudförhandlingen fö v kritik mot häktesförhållandena är inte ny. Men nu har missnöjet växt ytterligare. Många advokater har svårt att tillvarata sina klienters rättigheter. – Tiden räcker inte till. Det kan också hända att man själv behöver samla tankarna och då behöver man betydligt mer än tio minuters förhandlingspaus om man dessutom måste överlägga med klienten. En del mindre detaljer kan ibland klaras av per telefon men klienten har rätt att tala ostört med sin försvarare och dessutom tappar man alltid en dimension i kommunikationen om man överlägger per telefon, säger han. Cecilia Kongbäck uppger också att möjligheterna att komma i kontakt med klienter via telefon skiljer sig åt mellan olika häkten. – Det fungerar bra på en del ställen medan det är i princip omöjligt att komma i kontakt med klienten på andra. De återringer från häktet men ibland först efter flera timmar när jag varit tvungen att bege mig till rätten i ett annat mål. Det får till följd att klienterna blir stressade och upprörda. De tror ju att deras försvarare inte bryr sig om deras sak. En annan faktor som komplicerar försvararens uppdrag är nya säkerhetskontroller som beskrivs som rigorösa. Mobiler, bälten, plånböcker och skor måste tas av och röntgas före inpassering. samtliga advokater som Advokaten talat med har stor förståelse för införandet av striktare inpasseringsregler men säger att det ändå tar onödigt lång tid varje gång. – Det handlar om att respektera en yrkeskår. Säkerhetskontroller i tingsrätt och hovrätt är vi ju fritagna från, säger Cecilia Kongbäck. – Det största problemet är dock tiden som inpasseringarna tar från våra klienter. Säkerhetskraven är lättare att förstå när det gäller fängelser men på häkten är det i större utsträckning tjänstemän och ombud som tvingas passera kontrollen. Privata besökare har säkert förståelse för den skillnaden. För att garantera den häktades rätt till ett bra försvar anser advokaterna att öppettiderna ska utökas med cirka fyra timmar per dag, från klockan 07.00 till 20.00. Att det är ett rimligt önskemål stöds av ett JO-beslut från 2005*. I JO-uttalandet betonades att den offentlige försvararen i besökshänseende har en privilegierad ställning och att det är motiverat att göra åtskillnad mellan advokater och andra besökare som exempelvis anhöriga. I beslutet hänvisades även till ett uttalande av Anders Wigelius, tidigare justitieombudsman. Enligt Wigelius följer det av rättegångsbalkens bestämmelser att en försvarare inte ens på kvällstid bör avvisas från häktet utan att ha fått träffa sin klient. Om det av säkerhetsskäl eller personaltillgång uppstår praktiska problem med inpassering kan det dock vara nödvändigt att i så god tid som möjligt föranmäla besöket. EB * JO-beslut dnr: 1030-2004 häktet i är ofta i mycket dåligt skick, framfördför- – tror n e a handling sätts u .t Får man avs ag på s ni att h tkll d p v r ea e soan om senare ggniångsv också att det kan dyka upp saker under en för ah ndling som man behöver diskutera m k mo me fårill Kr begäraonober angs-stånd rätten e ell r begära att en ny huvu äakt v f h tl is inh de stö id n r n ng oc handlingen har kunnat fortsätta. Häkte itst vikttti mgaste k p allt psykiskt. Genom att etablera en kontaktl med å bd räg r m även är rlätteg ng v gerer i nakan detuårli jgävp oc sämst. kanske begära in extrapersonal. Lars-Åke Petterson berättar med uppenbart engagemang om sin tidigare arbetsplats. Eftersom Kronoberg även tar hand om anhållna personer och personer omhändertagna på grund av alkoholpåverkan, narkotika et cetera är arbetspassen ofta turbulenta och påfrestande för de anställda. – För att kunna göra ett bra jobb krävs en bra hand om dem organisation med tydliga ledarfunk ä tioner. han och tillägger:d i garna innebär bland n Vi ha a i tgk hef r e nat som agngre ett ty pedligtt liddrr mppdria m De före ls agna än r n sa a n –at att vr nc et mo att h id ll t k a te mn nga respe av vaktcheferna er v våra förhållanden. a p a fungr era somlensm arbetstiderv efter sam e eten. Det försvårud äs ttitit a rrbetnae som fi äntsesc behövde stödkterar att a vd okat i derasill i nuva d l d rf n men sade ekonomiska resurser. ran e e a u , klienterktion och i man nte som samordnare, säger Lars-Åke Pettersson. häkteschefen Hans Svensson och tillägger: – Landsortshäkten är så små att man tar in advokaten i häktet oavsett vilken tid det är på dygnet. Men på de stora häktena är besöksavdelningar helt separerade och häkten på andra våningsplan. Då måste man låsa upp personal, exempelvis två vårdare på besöksavdelningen som bara sitter där och inte gör något annat. Det hade varit mycket lättare om besöksavdelningen hade legat i anslutning till bostadsrummen. På småhäkten är det ju samma vårdare som slussar ut den intagna till advokaten. Stort behov av stöd bland de häktade mellan vårdare och en häktad person ofta har mycket stor betydelse för den enskildes rälbefinnande under rättsprocessen. Han för a många händelser där medföljande kl g ugna ner sö k ä s om soaal hll ä l c aitsh let i M la mtresr- v sade och upprörda personer så att huvudförifra n atats s r nge äi ta e häktetrs mnck ätr imiådig r ki k sdm möjligt inför g, ut deras vikntr llo en för o ner Stran ,d stf häktes h f cirka en halv miljon kronor, motsvarande en heltidstjänst till per år. Hans Svensson an uanpgöt ä ir p e tiill n oyer e s s goatte s n ä c vao m so sker ida en avan att kotigaste stunderl rar n när de g. I Stockh lo m b ke räftar - c e på Krono storgsfö t christer krohn anser att jämförelsen med Kronobergshäktet i Stockholm är missvisande. – Kronoberg har ett annat uppdrag och vårä b ddeöe måir somh får i livet i – s menin står inför skranket. Försvin Jan den personliga kontakten är risken ber att d h bl e , e t a vo s a ere paro kem un nd i klienter dygnet runt. etäktirt b atydlidgt ktötrr k nblo ma er till transporter och i rättssalen i framtiden. han är a – Skillnaden nu jäm r med tidigare ceptabla. Han efterlyser gemensamma regd t k n a t liäll d n ätvtene kriatis tk n re tid kra en annan organisation än vad vi har, de tar r r nga nummer som p s ri yc g e ya. Påv gerunn pd av å verifikesonri avgar o cneuntrmera nnn i häk dt laänegre få batipa n telef ärn m alv iktean nte i bemannad på kvällstå så gå till anhösom sitter häktade,- s ger e m arresten t s u som. Det h ndla adom sociala trashankar som mår mycket t. De behöver få ringa sina anhö g sgatan. Men vi skickar n re perso it a a lä har öp dålig cirka 20 minuter men det är ovanlriigt.a e ea u en v g iå ssttäe en sassa pe -sona direkt utan att behöva vänta på att telefonordnare a verk de hkonomiska förnummer verifieras med hjälp av gamla telesom hnk . Vhi ffeö Jtå - - - .rsagr och a n til-l sin tid, säger han och tillägger: onäotatae e måste också respektera – S l käokearlheternsaasprektten äd b när det en annan orsak som bidrog starkt till beslutet att avgå var att häktespersonalen inte längre kommer att följa med de häktade till förhandlingarna. I stället kommer en särskild transporttjänst ta hand om de intagna i samband med huvudförhandlingar. Lars-Åke Pettersson beskriver hur personlig kontakt – Jag ser fram emot att den här frågan avdelningarll gä er g. ovr Påa Kronoberglin funger d ävenar e n kt ommerl ilan inttt r naga c brotts k rs um vå a gar men jan strand vill inte kommentera situatiofonräkningar och liknande. Det tar ofta lång nen i Göteborg och Malmö men säger att en orsak till problemen nog kan vara hur e u me r gesanösk a sjä pl kl orlika Även i Malmö hänvisar man till begrän a-llra t fl leeestfa hkk d krna me nte a agin o h och hota vittnen eller påverka utredningen d sätt, enligt Jan Strand. lyfts fram. Vi behöver direktiv för hur det ska vara med tillgängligheten. Då måste vi få resurser för att klara det här, säger deras försvarare på ett tillfredsställan e på annat sätt. Det ingår i arbetet att kunna särskilja mellan personer som är misstänkta för olika typer av brott. På nästa uppslag fortsätter Lars-Åk Pe tersson anseena epor etagtet om häktr inte att skillnaderna i bemötandet av advokater och den es försvar är ac- 9 effekt det får på de häktad ADVOKATEN NR 3 • 2008 idtås advokaterna kan emot anhållna och omhändertagna pe -r ga. tvingas vänta ett par minuter utanför på soner dygnet runt. Vårt uppdrag är att ta – Be nya De rg reglerna slår blint mot personernal i n frånket utsat så fort tion möjligta. Denr ofta vokat som väntat längst fick stå utanför i ler för arbetet på häkten i hela landet. – Kortare öppettider och andra omständigheter som leder till problem beror inte på illvilja från personalens sida. Men när man skär ned ekonomiskt får det effekter, säger han. i samband med Lars-Åke Petterssons avgång skickade kvinnorna på häktesavdelning 8:4 på Kronobergshäktet ut ett upprop. De var bedrövade över hans avgång och kommande förändringar på häktet. Kvinnorna ansåg att Lars-Åke Pettersson alltid lyssnat på kritik och försökt gå dem till mötes så långt det varit möjligt. Kvinnorna protesterade också mot förändringarna kring möjligheterna att hålla kontakten med familj och vänner via telefon. – Jag blir naturligtvis mycket glad över de fina orden oavsett om de kommer från ledningen eller från de intagna. Bättre betyg kan man ju inte få, säger Lars-Åke Pettersson. » EB Lars-Åke Pettersson, före detta häkteschef. att ta al med klienten. Sedan förstår ag j känner till tt möta behovet från advokaterna häktesper öknd tiarg yng På kronobergshäktet sitter för närvarande 270 personer häktade. katarina är en av dem. Hon har starka åsikter om förändringarna för de intagna. Katarina sitter häktad för andra gången och blev intagen i februari. Snabbt och engagerat berättar hon om situationen på avdelningen. – Det första man måste komma ihåg är att vi som sitter häktade inte är dömda för något brott. De som sitter häktade är endast misstänkta, inte dömda. katarina skrev ett öppet brev efter LarsÅke Petterssons avgång. Samtliga intagna på avdelningen ställde sig bakom skrivelsen som var en protest mot förändringar som enligt Katarina har mycket negativ inverkan på deras liv. Hon beskriver en tillvaro där kontakterna med omvärlden är starkt nyheter Katarina har aldrig haft svårigheter att komma i kontakt med sin försvarare, däremot är hon kritisk till hur posten tas om hand på häktet. Hon förstår och accepterar stickprov i brev och postförsändelser men är mycket negativ till det hon beskriver som systematisk genomlysning och genomläsning av de intagnas post. Vid ett tillfälle låg ett brev från Kronofogdemyndigheten på häktet i tolv dagar innan hon fick det. begränsade. Det finns en stor oro för att bli vräkt eller förlora jobbet om man inte kan höra av sig i tid till sin arbetsgivare eller hyresvärd. – För dem som har barn är de nya telefonreglerna extra svåra. Många barn och unga har bara mobiltelefoner idag, men eftersom det är förbjudet att ringa mobilnummer från häktet är det svårt att hålla kontakten. Vuxna klarar sig ofta bättre, men barn kan verkligen bli lidande om deras föräldrar bara försvinner och de inte kan prata med varandra, säger hon. – det är alldeles för lång tid. Sitter man häktad försöker man göra det bästa av tiden här inne. Det är jätteviktigt att vi får hjälp att behålla kontakten med samhället utanför som vi ska slussas tillbaka till så småningom, säger hon och tillägger: – Tidigare arbetade personalen för att vi Signalspaning i kabel senareläggs Försvarsutskottets borgerliga majoritet föreslog i april att tidpunkten för FRa:s start av signalspaning i kablar senareläggs till den 1 december. på riksdagens begäran arbesom satt häktade skulle ha det bra. Med alla EB neddragningar är den omsorgen borta. Det märks direkt på de anställda om det är problem i organisationen. Fotnot: Katarina vill av omtanke om sin familj inte gå ut med sitt efternamn. Tidskriften Advokaten skrev om kritiken mot häktena i nummer 3 2008. AB Grunds t enen - anpas sad t i l l nya Ak t i ebo l ags l agen ä Förkö FALUN 023-79 23 00 info@standardbolag.se www.standardbolag.se 10 ADVOKATEN NR 3 • 2008 örbehåll i bolagsordningen om så önskas. STOCKHOLM 08-23 41 15 GÖTEBORG 031-17 12 25 MALMÖ 040-720 20 Å _178x122-IQ-swe.indd 1 örig från första dagen. Den intelligenta affärslösningen: Philips Digital Diktering. Enkelt och pålitligt. Med lösningar från Philips kan du enkelt och smidigt arbeta med digital diktering och konferensinspelningssystem. Programvaran SpeechExec överför sedan inspelningen via ditt nätverk till din administratör, med eller utan PC. Du får en hög säkerhetsnivå och en utmärkt inspelningskvalitet. Testa vår IQ: www.philips.com/dictation 13.03.2008 10:34:40 Uhr ADVOKATEN NR 3 • 2008 JO-kritik efter artikel i tidskriften Advokaten den som är häktad får enligt rättegångsbalken inte förvägras att träffa sin försvarare. trots detta låter vissa häkten inte de intagna att träffa advokat på kvällarna, något som Jo kritiserar. I Advokaten nummer 3 2008 rapporterades om växande adVoKat I FraMtIden Unga advokater får chans att påverka projektet advokat i framtiden börjar få konkreta former. Det ska bli träffar för unga advokater och biträdande jurister i Stockholm. Dessutom får projektet representanter i Advokatens redaktionsråd och i utbildningsutskottet. Det råd som knutits till projektet Advokat i framtiden för att ge råd till generalsekreteraren i strategiska frågor och medverka vid genomförande av olika projekt har haft sitt andra möte. Advokaten Nr 4 • 2009 Vid mötet utsågs representanter till redaktionsrådet för tidskriften Advokaten och Advokatsamfundets utbildningsutskott. Rådet ska också medverka vid advokatexamen, delkurs ett, för att informera om projektet. Dessutom planeras träffar för unga advokater och biträdande jurister. I början av sommaren hålls en kvällsträff med cocktails på Advokatsamfundet den 8 juni. Mer information kommer på Advokatsamfundets hemsida. Ub representanter i advokatens redaktionsråd: advokat mia edwall insulander, lotta insulander lindh advokatbyrå, stockholm, och advokat Rikard Wikström, White & case, stockholm. representanter i utbildningsutskottet: Bitr. jur. christopher arkbrant, mannheimer swartling advokatbyrå, stockholm och advokat jonas von heidenstam, Försvarsadvokaterna, stockholm kritik mot häktena från landets brottmålsadvokater. Det hade, enligt advokaterna, blivit allt svårare för de intagna att få träffa sina försvarare till exempel på kvällstid. Artikeln fick Justitieombudsmannen Cecilia Nordenfeldt att inleda ett initiativärende. I mars i år kom hennes uttalande om häktenas rutiner för advokater som ska besöka sina klienter. JO riktar där kritik mot häktena för att de intagnas kontakter med sina försvarare begränsas på olika sätt, bland annat genom att advokater inte får tillträde till häktet på kvällstid. JO Nordenfeldt förutsätter också att de häkten som gör så ändrar sina rutiner. JO dnr 22072008 tar regeringen med ett förslag till kompletteringar av signalspaningslagen. Den omfattande och noggranna beredningen innebär att tidpunkten för när signalspaning i kablar ska starta behöver senareläggas två månader. s, V och mp vill att signalspaningslagen rivs upp och utreds i grunden av en parlamentarisk utredning. partierna avstår därför från att ta ställning till utskottsmajoritetens förslag. i slutet av april kom lag11 rådsremissen. läs mer på: www.regeringen.se/sb/ d/11904/a/125298 Utredare vill förenkla aktiebolagslagen Regeringens aktiebolagsutredare, advokat carl svernlöv, föreslår en rad förenklingar och andra lättnader i aktiebolagslagen och aktiebolagsförordningen för i huvudCarl Svernlöv sak de privata aktiebolagen. Förenklingsarbetet har framför allt varit inriktat på de små aktiebolagens behov. Flera av förslagen bedöms innebära en minskning av de administrativa kostnaderna. Förenklingar i aktie bolagslagen m.m. (SOU 2009:34) tilläggsdirektiv till Insynsutredningen erfarenheter av hur bilder på de döda barnen i det så kallade arbogamålet spreds på internet har fått regeringen att besluta om tilläggsdirektiv till den pågående insynsutredningen. utredningen har fått i uppdrag att överväga om möjligheten att ta del av bilder på döda eller allvarligt skadade personer som ingår i en brottsutredning bör begränsas för att bilderna ska kunna skyddas från omfattande spridning. uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2009. 7 FOTO: SCANPIX FOTO: SCANPIX FOTO: SCANPIX