GLAS 1
”Närvarande” genom att utgå från referenser till
deras arbete, men också bidra med någonting annorlunda än det vardagliga. Jag hoppas att verket kan bidra med att skapa en identitet åt personalentrén och att min gestaltning kan uppfattas som lekfull trots att det är allvarliga och stundtals obehagliga teman som personalens arbete består av som jag har utgått ifrån. Jag tänker att konst är ett bra ställe för det lekfulla och allvarliga, det vackra och obehagliga och andra kontraster att mötas, säger Ammy Olofsson. Detaljer som upptäcks allt eftersom Glaset hon använder är återvunnen, blyfri kristall – en restprodukt från Reijmyre glasbruk. Glas som material går att återvinna hur många gånger som helst och det här glaset är av samma höga kvalitet som den nyproducerade kristallen. — Jag har valt att jobba med planglas i kombination med varmskulpterat glas. Planglaset gör verket möjligt att hänga på väggen, trots att det består av flera mindre, skulpterade delar. Jag har även valt att använda mig av direkttryck av foton på planglaset för att kunna jobba med olika djup, där tryckta foton av glasskulpturer binds ihop med flera olika fysiska skulpturer. Alla tre delar av verket har element och detaljer som kan upptäckas allt eftersom. Glas i pannkakstårtform Ammy har sedan 2015 arbetat fram en egen teknik där glas används i kombination med koppartråd för att bilda elektriska skulpturer. Koppartrådar inuti glasskulpturerna leder elektriciteten som på ett vanligt kretskort och komponenterna är lödda mot glaset. Istället för ett vanligt platt kompositkort får glaset isolera elektriciteten och bilda ett tredimensionellt, skulpturalt kretskort som istället för att gömmas undan är en viktig del av verket. — Jag valde att använda mig av den tekniken i det här verket eftersom teknisk utrustning är ständigt närvarande i personalens arbete och jag tycker det ger ett intressant uttryck och koppling om den också får synas och ta plats i mitt verk. Ammy häller glas över varje del och sätter ihop dem som en pannkakstårta som hon fångar upp på glasblåsarpipan. Efter det steget börjar själva skulpterandet. — Då värmer jag först bort pannkakstårtformen och formar med olika verktyg hur jag vill att formen ska vara. I Alarm har jag und vikit att forma så mycket utan låtit glaset flyta lite ”som det själv vill” efter att jag värmt bort lagren. Efter det kyls glaset ned långsamt, sedan slipar jag det och löder fast de elektriska komponenterna och drar alla kablar. Samspel och kontrast Närvaro är blåst mer traditionellt, där har hon fokuserat på färgskiftningar och mjuka former. Som komplement till den moderna inredningen finns en samling 26 GLAS 2.2022 av historiska artefakter från stadens och yrkesgruppernas historia närvarande som en del av inredningen. — Den moderna utrustningen och arbetet i både kontrast och samspel med de historiska elementen samt det tekniska men samtidigt högst mänskliga skapar en intressant kontrast som jag har inspirerades av i mitt verk, säger hon. Konstverket består av tre delar: RÄDDNING Här är organliknande abstrakta skulpturer sammankopplade med röda kablar. Formerna är mjuka och nätverket av kablar kan associeras till sladdar och slangar som används i sjukvården, eller till blodådror som sammankopplar blodomloppet. Vissa delar är skulpturala, andra är direktprintade foton på planglaset av liknande delar. Detta gör att skulpturernas position får olika djup och en svävande känsla framför väggen. Centralt i verket blinkar en skulptur i hjärtrytm. Ljuset är programmerat till att simulera en långsam och djup andning, skapa ett lugn trots att verket gestaltar ett kritiskt moment inuti kroppen. NÄRVARANDE Här associeras till att närvaro gör skillnad. Konstnären visar att både fysiskt och psykiskt kan det göra hela skillnaden att se någon, veta hur man ska närma sig en situation eller person. Skulpturen består av en stor mjuk, abstrakt glasform fotoprintad på planglaset. Ovanpå den sitter liknande, mjuka, abstrakta former som skiftar från ljust rosa, via beige och brun till svart. Inbyggt finns en avståndssensor som gör att skulpturen försiktigt lyser upp när man närmar sig den. Beroende på vilken tid på dygnet och hur ljuset från fönstret faller kan effekten också vara mer eller mindre tydlig. Det gäller alla olika ljusmoment i gestaltningen. Eftersom personalen vistas i lokalen under alla dygnets timmar kan det vara fint att vissa saker upplevs annorlunda beroende på tidpunkt. ALARM I korridoren på väggen upp mot taket sitter den tredje delen som är ett blinkande verk som kan associeras till ett larm. Det är en mindre grupp skulpturer i klarglas, med vita kablar, placerade högt upp. Det skulpterade glaset är ofärgat och många små bubblor flyter runt inuti, deras mjuka, släta och flödande former ger associationer till vatten. Räddningsstationen har en mängd historiska artefakter från tidigare verksamhet i den nya byggnaden och den här delen kan ses som en lek med detta – ett skulpturalt larm. Den består av sex skulpturer som blinkar i olika färger: rött, grönt, gult och blått. Skulpturerna är transparenta och ofärgade förutom lysdioderna som är färgade i färger som återkommer som signalfärger både på Räddningsstationen och samhället i allmänhet. / / TEMA / Trygghet och säkerhet