Advokaten 1
Nyheter Så ska fler kvinnor bli skiljedomsjuriste
r sWan ska arbeta för att fler kvinnor utses till skiljedomare. knappt två år efter starten har nätverket 150 medlemmar. Det är ont om kvinnor i skiljedomsbranschen. Tidskriften The American Lawyers undersökning 2009 av stora internationella skiljeförfaranden visade att bara tio av 250 skiljemän var kvinnor. Men på listan över de mest anlitade bland de 250 skiljemännen i undersökningen besattes både andra och tredje platsen av kvinnor. SWAN – Swedish Women in Arbitration Network – arbetar långsiktigt för att fler kvinnor ska utses till skiljemän. SWAN är ett nätverk för kvinnor som sysslar med skiljeförfarande i Sverige. Christina Blomkvist och Åsa Egardt, numera advokater, och jur. kand. Caroline Falconer startade nätverket tillsammans med Linn Bergman, som sedan i mars är biträdande generalsekreterare för Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut. De funderade över varför så få kvinnor återfinns på senior nivå inom skiljeförfaranden, och kom fram till att det är mycket viktigt för skiljedomsjurister att bygga nätverk. Christina Blomkvist — Inom skiljeförfarandeområdet räcker det inte att vara en kompetent och skicklig jurist, säger Christina Blomkvist. Framför allt krävs det många års erfarenhet av skiljeförfaranden. Minst lika viktigt som att prestera bra juridiskt är att se till att synas utåt och att vara med i nätverk. Vid skiljeförfaranden är det de egna kollegerna som kommer att utse en. Därför är det viktigt att visa upp sig och att till exempel delta i skiljeförfarandekonferenser. Annars kan man inte räkna med att få tillräcklig erfarenhet och kompetens för att kunna utses till skiljeman. De fyra skiljedomsjuristerna insåg att de inte heller kände de kvinnliga kolleger som fanns inom området. — Vi körde igång med inbjudningar till after-work-träffar och seminarier, berättar Christina Blomkvist. Efter bara en dag hade vi fått 40 svar. SWAN ordnar arrangemang för medlemmarna, till exempel inspirationsluncher med förebilder som talar om hur man bygger sin karriär, och paneldebatter. öppen debatt Den 11 november ordnar nätverket swan en öppen paneldebatt på Stockholms Handelskammare om ackvisition med advokaterna axel calissendorff, emine lundkvist och Jacob melander samt revisorn birgitta lööf. MA Dålig kunskap ger krav på stränga straff Många svenskar efterlyser hårdare straff. Men när de får ta ställning till konkreta fall vill de snarare döma mildare än domstolarna. det visar en undersökning av kriminologerna kristina Jerre och henrik tham. Kristina Jerre ”Det allmänna rättsmedvetandet” lyfts ofta fram i den kriminalpolitiska debatten, som regel för att motivera hårdare straff. Hittills har det dock inte funnits särskilt mycket forskning om hur allmänheten egentligen ser på straff. Kriminologerna Kristina Jerre och Henrik Tham visar i sin undersökning att synen på straff varierar mycket beroende på vilken information de tillfrågade har. Två tredjedelar av de intervjuade personerna anser att straffen i Sverige är för milda, och tre fjärdedelar svarar att straffen för våldsbrott bör vara strängare än i dag. Mer än 10 hälften säger sig generellt vara för längre fängelsestraff. En förklaring till de generella kraven på hårdare straff kan enligt Jerre och Tham vara att de tillfrågade vill ta avstånd från brotten. nÄr de tiLLFrÅgade personerna får mer information och tvingas ta ställning till sex enskilda scenarion förändras dock bilden ordentligt. I fem av sex fall vill deltagarna i studien utdöma mildare straff än den domarpanel som fått samma fallbeskrivningar. Särskilt tydlig var skillnaden vid narkotikabrott, där en Henrik Tham. femtedel av de tillfrågade föreslog icke frihetsberövande straff, medan samtliga domare ville döma till fängelse. När undersökningsdeltagare fått ännu mer information och fått diskutera fallen i så kallade fokusgrupper mildrades de föreslagna straffen ytterligare. Dessutom ville allmänheten ofta komplettera fängelsestraff med andra åtgärder, som behandling och ekonomisk kompensation till brottsoffret. Undersökningen visar också att allmänheten har en felaktig bild av dagens straffnivå. På frågan om vilka straff en domstol skulle döma ut för de aktuella brotten anger nämligen de svarande i genomsnitt en mycket lägre straffnivå än de domare som utgör jämförelsematerial. kristina Jerre och Henrik Tham sammanfattar sina undersökningsresultat med att de politiska kraven på skärpta straff tycks sakna stöd i ”allmänhetens informerade och konkreta rättsmedvetande”. Jerres och Thams undersökning ingår i ett större nordiskt projekt. Tidigare har också Flemming Balvig vid Köpenhamns universitet kommit fram till liknande slutsatser om danskarnas syn på straff. Läs mer Jerre, Kristina, Tham, Henrik: svenskarnas syn på straff, rapport 2010:1, kriminologiska institutionen, stockholms universitet. Advokaten Nr 7 • 2010 fOtO: per larssOn (Jerre, tHam)