Advokaten 1
Världen Medlare ska lösa tvister i Tyskland i jan
uari 2011 införs en möjlighet till medling vid tvister mellan advokater och deras klienter i tyskland. renate Jaeger, domare vid europadomstolen, blir den första medlaren. enLigt den nya lagen kan medling begäras vid tvister mellan klient och advokat om arvodesanspråk eller anspråk på skadestånd på grund av felaktig rådgivning, vid anspråk på upp till 15 000 euro. Medlingen är kostnadsfri och frivillig – ingen part kan tvingas delta. MedLingsFörFarandet är skriftligt. Ingen muntlig förhandling äger rum, men medlaren kan höra parterna muntligen om en överenskommelse kan främjas på det sättet. Medlaren upprättar ett förslag till överenskommelse mellan parterna, som har en månad på sig att anta förslaget. Om inte parterna kommer överens, är de hänvisade att gå till domstol för att få tvisten rättsligt prövad. Medlingen kan utföras av en ensam medlare, som blir en slags advokatombudsman, eller av en grupp av tre medlare. Om en ensam medlare utses, får denne inte vara verksam som advokat. En advokat ska ingå i varje medlargrupp med tre medlemmar. Ensammedlare och ordföranden i varje medlargrupp måste vara behöriga att utöva domarämbete. MedLarna utses av Bundesrechtsanwaltskammer, advokatorganisationen för hela Tyskland. Den förste medlaren blir dr Renate Jaeger, idag domare vid Europadomstolen för mänskliga rättigheter. MA, UB 12 Akzo Nobel är en industrikoncern som finns över hela världen. I Sverige har företaget cirka 3 600 anställda på ett 20tal platser, bland annat i Stenungsund. Bolagsjurist kan inte åberopa advokatsekretess kommunikation med bolagsjurister omfattas inte av eu:s sekretesskydd för advokater, även om bolagsjuristen är ledamot av sitt lands advokatorganisation. Det här fastslog EU-domstolen, som i september kom med sin dom i det omdiskuterade så kalllade Akzo Nobel-målet. Frågan om vem som kan åberopa advokatsekretess är grundläggande i Akzo Nobelmålet, som har sin grund i EU-kommissionens utredning av en misstänkt kartell i början av 2000-talet. Under en undersökning av företaget Akzo Nobels lokaler i Storbritannien lät kommissionen kopiera e-post som utväxlats mellan vd och en bolagsjurist. Bolagsjuristen var ledamot av Nederländernas advokatsamfund, och åberopade advokatsekretess. I avgörandet lutar sig EUdomstolen mot en tidigare dom, AM & S Europe vs Commission. Domstolen fastslog där att advokatens särskilda privilegier, däribland tystnadsplikten, vilar på två grunder. Dels klientens rätt till försvar, dels advokatens särskilda oberoende ställning i rättsväsendet. doMstoLen FastsLÅr i sin dom att bolagsjurister, som anställda av företag, inte kan hävda något sådant oberoende. I domen skriver man bland annat: ”Som en konsekvens av bolagsjuristens ekonomiska beroende och hans täta band med sin arbetsgivare, är hans ställning inte jämförbar med en extern advokats.” I flertalet länder kan bolagsjurister vara medlemmar av landets advokatorganisation, dock inte i Sverige där det ställs höga krav på oberoende från olika intressen för att beviljas inträde i Advokatsamfundet. Domen innebär alltså inga förändringar för den svenska advokatkåren. EU-domstolens avgörande ger stöd för grundvalarna i den svenska regleringen kring en oberoende advokatkår och det sekretesskydd som gäller för den oberoende advokaten, men inga andra jurister. Med aVgörandet gick EU-domstolen på samma linje som generaladvokaten Juliane Kokott, vars utlåtande lämnades i april i år, liksom tidigare Förstainstansrättens avgörande i september 2007. UB Advokaten Nr 7 • 2010 fOtO: bJörn larssOn rOsVall/scanpix