Advokaten 1
kulturella kontext är ett kort svar ytterst oarti
gt, kanske på gränsen till en skymf. En annan källa till missförstånd är när det inte finns något för tolken att översätta. Den tilltalade kanske hummar eller letar efter ord eller bara upprepar sig i en ambition att hitta de mest nyanserade orden. – Då kan tolken dra på sig misstänksamhet från rättens ledamöter, säger han. sprÅkFörVirringen är alltså ett faktum vid förhandling i våra domstolar och enligt Torstenssons forskning kan fenomenet inverka menligt på rättssäkerheten. – I Sydafrika, med elva inhemska tilltalade själv, förväntar han sig ett kort och rakt svar. Det är ju så man beter sig i Sverige. I stället får han ett långt och detaljrikt och invecklat svar. Åklagare och nämndemän blir irriterade och uppfattar situationen som att den tilltalade försöker slingra sig eller lägger ut rökridåer, säger Niklas Torstensson och fortsätter: – Den tilltalade å sin sida försöker bara bjuda till och vara till lags. I hans Niklas Torstensson har spårat en språklig förvirring vid domstolsförhandlingar med hjälp av tolk, som i vissa fall varit så svår att det är relevant att hävda att rättssäkerheten påverkas. språk, är man väl medveten om det här fenomenet och har infört en längre akademisk utbildning för domstolstolkar och även inslag ur denna på juristutbildningen. Och en sådan skulle vara önskvärd även här i Sverige, säger Niklas Torstensson. Men i väntan på en sådan menar Torstensson att mycket blir vunnet om rätttens ledamöter blir medvetna om att problemet faktiskt existerar. Egentligen kan man säga att Torstenssons forskning bygger på ett urgammalt mänskligt fenomen, att vi människor dömer varandra blixtsnabbt och tämligen kategoriskt. – Javisst, antagligen är det en mer eller mindre nedärvd överlevnadsmekanism. Det bekanta känner vi ju till och vi kan alltså göra en rimlig riskbedömning. Det obekanta däremot gör vi nog klokast i att betrakta med en viss misstänksamhet – vi vet ju inte, det okända kan vara farligt, säger han. sprÅkLig Brytning utgör inget undantag från det fenomenet visar avhandlingen. – Det tar oss bara ett ögonblick att upptäcka att någon inte har svenska som modersmål. Dessutom skapar vi oss omedelbart en bild av den som talar med brytning, och tillskriver då personen ifråga en rad egenskaper som mer har karaktären hjärnspöken än spegel av personens själsliga förmögenheter. Graden av brytning spelar ingen roll. Han eller hon är lika utländsk i alla fall. Däremot spelar det roll vilken typ av brytning det är fråga om. Här kommer det kulturella avståndet in. – Lite hårdraget kan man säga att det är mycket längre till Estland än till Australien. Den västerländska känner vi ju till och den ter sig inte lika främmande, konstaterar Niklasson. n Läs mer Judging the immigrant: accents and attitudes SIMRISHAMNS ADVOKATBYRÅ AB söker ADVOKAT för delägarskap inför kommande generationsskifte. Advokatbyrån, centralt belägen vid stortorget i småstadsidyllen Simrishamn, sysselsätter sedan mer än 30 år två allmänpraktiserande advokater. För frågor eller ytterligare information kontakta någon av advokaterna Bo Lundberg 0708-86 47 35 eller Ingemar Roosberg 0708-14 04 59 eller via mail simrishamns.advokatbyra@telia.com www.simrishamns-advokatbyra.se Advokaten Nr 7 • 2010 17