Advokaten 1
Gästkrönika GästkRöNiköR BARBRo thoRBlAd Förändri
ngar i Sveriges domstolar det har hÄnt mycket i de svenska domstolarna under de senaste åren och fortfarande pågår ett intensivt förändringsarbete. Domstolarna arbetar kontinuerligt med att förbättra organisation och arbetsmetoder för att därigenom öka effektiviteten, det vill säga förmågan att på så kort tid som möjligt och med hög kvalitet avgöra de mål som kommer in. Samtidigt gäller det att utveckla kontakterna med de personer som i olika roller har med domstolen att göra. Insikten om att bemötandet spelar en stor roll för allmänhetens förtroende för domstolarna har vuxit och alla domstolar arbetar aktivt med att förbättra sina insatser på detta område. Ett stort antal små domstolar har lagts samman med andra för att ge större möjlighet till kollegial samverkan, specialisering och effektivare organisationer. De flesta domstolar har nu sex domare eller fler. Även den inre organisationen har förändrats i hög grad. Det gamla rotelsystemet har på nästan alla domstolar ersatts av att man i stor utsträckning arbetar i arbetslag med ett gemensamt ansvar för att målen avgörs inom rimlig tid. Som regel har samtidigt arbetsuppgifter förts över från domare till beredningsjurister och föredragande, notarier och domstolssekreterare. Såväl ett alltmer effektivt användande av modern teknik som förbättrade arbetsrutiner har också medfört en allt högre effektivitet i domstolarnas arbete. En annan viktig framgångsfaktor är den allt större vikt som lagts på att domstolschefer och andra chefer i domstolarna ska ha bra ledaregenskaper. Sådana egenskaper har numera en helt annan tyngd i tillsättningsförfarandet. Kontinuerlig ledarskapsutveckling för dem som redan har 18 fått chefstjänster är också ett självklart inslag i utbildningsverksamheten. En ny utbildningsomgång för domare som kan tänkas bli chefer i framtiden startas inom kort. Införandet av Domstolsakademin 2009 har medfört att alla nyutnämnda domare i nära anslutning till det att de tillträder den nya anställningen kan få kvalificerad utbildning på för domararbetet centrala frågor. Från i år är samma kurser öppna för alla ordinarie domare och den växelverkan som en sådan sammansättning av kursdeltagarna ger har blivit mycket uppskattad. Även för andra personalkategorier moderniseras och effektiviseras utbildningsinsatserna. under senare År har fokus allt mer också riktats mot betydelsen av att domstolarnas bemötande av de personer som kommer i kontakt med dem skapar förtroende. Bemötande ska ges en vid betydelse. Det omfattar så skilda områden som hur man tar emot de personer som kommer till domstolen och hur man i en dom tydligt redovisar hur domstolen resonerat. Förbättringar på dessa områden kräver att vi också får en bra bild av hur medborgarna ser på domstolarnas agerande i olika frågor och vilka förändringar de önskar. Det har därför blivit vanligt att olika domstolar genomför brukarundersökningar för att ta reda på vad som upplevs som bra eller mindre bra vid just deras domstol. Brukarundersökningar görs ibland i enkätform, ibland genom personliga intervjuer med dem som under viss tid besöker domstolen och ibland genom möten med vissa grupper av brukare. Den sistnämnda metoden är mycket vanlig för att få veta hur just advokater ser på domstolen. Det har också visat sig vara en bra och uppskattad metod. Advokaten Nr 7 • 2010