Advokaten 1
Fokus Organiserad brottslighet ad hocgrupper och
Brödraskap Ad hocgrupperingarna har funnits länge i sverige, och består av dynamiska nätverk. brotten begås som projekt, där projektledarna bemannar uppdragen med de personer som behövs och som man har kontakt med. det kan handla om förtroendeuppdrag som att transportera vapen eller pengar, riskuppdrag som att smuggla narkotika genom att svälja den, eller expertuppdrag som att bygga om en bil för smuggling. Brödraskapen, främst mc-gäng och fängelsegäng ,är ett nyare fenomen i sverige som kom på 1980-talet. grupptillhörigheten är en viktig beståndsdel för brödraskapen, som tar avstånd från samhället och manifesterar sin grupptillhörighet med västar, tatueringar och märken. lojalitet och att man följer gruppens regler är helt centralt. den som vill komma med i ett brödraskap måste först visa sig värdig, genom att klara vissa uppdrag, ofta i form av kriminella handlingar. ler nationen? Där är svaret otvetydigt nej, säger han. Lars Korsell är chef för Brottsförebyggande rådets (Brås) enhet för forskning om ekonomisk och organiserad brottslighet. Även han vill nyansera bilden av den organiserade brottsligheten. – I Sverige finns en utbredd uppfattning om en maffia med gudfäder och att det är väldigt organiserat. Men det är det inte, säger han. Snarare handlar det om ett virrvarr av grupper och nätverk med det gemensamt att de gjort brott till en affärsidé, konstaterar Korsell. Och just småskaligheten och bristen på central organisation är en styrka. – Man kan snarare säga att tack vare att den är så oorganiserad och så dynamisk, är den väldigt stryktålig. Samtidigt är det en ineffektiv ekonomi eftersom den måste vara småskalig, man måste hålla sig undan och man är inte särskilt resursstark. Därför innebär den ett begränsat samhällshot, sammanfattar Lars Korsell. Bakom övervägande delen av den organiserade brottsligheten i Sverige ligger, enligt Korsell, så kallade ad hoc-grupper (se faktaruta), snarare än de omskrivna motorcykelgängen. – Ad hoc-grupperna syns inte. Den breda allmänheten, medier och politiker är sällan alltför upprörda över den här dolda verksamheten som egentligen inte stör den allmänna ordningen. Det är ofta bara i retorik man tar upp den, säger Lars Korsell. Enskilda medlemmar i mc-gängen begår brott tillsammans och med andra utanför gängen. De brott som begås under klubbarnas respektive varumärke riktas som regel mot konkurrerande klubbar, eller mot egna medlemmar som på något sätt misskött sig, påpekar Lars Korsell. I ad hoc-grupperna tar man dock gärna in mc-gängens medlemmar för vissa uppdrag, som indrivning. Ofta räcker det ju att en person med skinnväst och Hells Angelstatuering visar sig hemma hos en skuldsatt person för att pengarna ska komma fram. osÄkert antaL Medan motorcykelgängen vill synas och skrämma, vill de så kallade ad hoc-grupperna helst vara osynliga. Allt för mycket uppmärksamhet riskerar nämligen att störa affärerna. Det, och det faktum att de organiseras som projekt, med olika medarbetare, gör dem betydligt svårare för polisen att kartlägga. Det finns i dag inte heller någon som, annat än gissningsvis och som uppskattningar, kan säga hur många som ingår i de brottsliga nätverken och brödraskapen. Säkerhetspolisen uppskattade i sin nationella genomgång år 2009 kärnan i de kriminella gängen till ungefär 1000 personer, medan tillförordnade rikskriminalchefen Tommy Hydfors gissar på 500 till 1000 personer som håller i trådarna för den organiserade brottsligheten, eller ungefär lika många som de poliser som bekämpar brotten. Sociologen Tage Alalehto uppger siffran Lars Korsell tidigt välorganiserad alkoholsmuggling, som tog fart när motboken infördes år 1917. spriten hämtades från så kallade spritskutor som låg utanför territorialgränsen på internationellt vatten och väntade på smugglarna. Under 1960talet kom fokus i stället att hamna på narkotikahandeln, en brottsform som ofta kräver någon form av organisation. först på 1970-talet började man dock använda uttrycket organiserad brottslighet. sociologen tage alalehto pekar på en rad faktorer som avgör om den organiserade brottsligheten kan växa sig stark i ett land: Advokaten Nr 7 • 2010 1. en historia av att man blivit invaderad ett flertal gånger. 2. folket i regionen har helt tappat förtroendet för staten, ekonomin och rättsväsendet. 3. Omsättningen inom regionen är mycket liten. invånarna lever från vaggan till graven i samma område. när dessa faktorer finns kan en sorts mentalitet av att man får klara sig själv breda ut sig. en viktig orsak till det är att stat och politik inte ger arbetstillfällen, välfärd eller på annat sätt skapar förutsättningar för institutionell hållbarhet, som marknadsstabilitet, tilltro till staten och rättsväsendet med mera. 200300 personer i kärnan av brottsligheten, även det en gissning. Och han ser ett problem med den osäkerhet som råder kring antalet. – Amerikanska och engelska myndigheter som ansvarar för liknande frågor visar en större noggrannhet i att ta reda på hur stort problemet är. När svensk polis inte gör detta lämnar de fältet fritt för medier och politiker att spekulera och dra på en massa kring hot, fruktan och rädsla. Och det är inte bra, säger Alalehto. Men vad är det egentligen man räknar? Svaret är att det nog kan variera. Officiellt arbetar de svenska myndigheterna med utgångspunkt från EU:s definition av organiserad brottslighet (se faktaruta). Men definitionen är krånglig och svårtillämpad. Kriminologen Lars Korsell på Brå ger ett alternativ. – Att man driver en kriminell verksamhet som förutsätter att man är flera och att verk23 »