Advokaten 1
Nyheter från JK över överklaganden i 92 fall. Av
dem avsåg 47 ersättningar till försvarare eller biträden. I ”ett inte obetydligt antal fall” leder detta till att JK i sitt yttrande finner att försvararen eller biträdet bör få ytterligare ersättning, konstaterar JK. Det var bara i sju av de överklagade fallen som JK helt och hållet motsatte sig ändring av det överklagade beslutet om ersättning. Enligt förordningen om kontroll av vissa ersättningsanspråk från 2005 ska JK underrättas om vissa beslut om ersättningar till offentliga försvarare och rättshjälpsbiträden. Anna Skarhed är justitiekansler sedan den 9 december 2009. JK överklagar få beslut om biträdesersättning när Justitiekanslern tog över uppgiften att granska rättsbiträdenas kostnadsräkningar från domstolsverket för fem år sedan ifrågasattes det från advokathåll. Det första året ökade antalet överklagade ersättningsbeslut kraftigt. Men ny statistik från JK visar att myndigheten nu överklagar domstolarnas beslut om ersättningar till försvarare och andra rättsliga biträden i mycket få fall. JK tog del av 1 898 domar och beslut om rättshjälp under 2009, men överklagade besluten i blott 44 fall. Och endast sju av de Advokaten Nr 7 • 2010 beslut som JK överklagade avsåg ersättning till rättsliga biträden. Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg anser att siffrorna är mycket glädjande mot bakgrund av det mycket stora antal ärenden som JK har att pröva. Enligt Anne Ramberg visar det att advokaternas kostnadsräkningar är skäliga och väl utformade. – Jag MÅste ocksÅ medge att jag felaktigt har bibringats uppfattningen att omfattningen av JK:s klagomål var betydligt mer omfattande, säger hon. Hovrätterna och Rättshjälpsnämnden begärde yttranden antaLet Ärenden som JK tar del av varje år har minskat från 2 420 år 2006 till 1 898 år 2009. JK överklagar också i allt färre fall – antalet överklagade beslut har minskat varje år, från 75 överklaganden år 2006 till 44 överklaganden år 2009. Och det var alltså bara sju av dessa överklaganden som avsåg ersättningar till rättsliga biträden. Anne Ramberg understryker att det är mycket angeläget att advokaterna fortsätter att skriva arvodesräkningar så att det möjliggör en vederhäftig granskning av JK. — En undermålig kostnadsräkning drabbar advokaten även om denne utfört ett gediget och bra arbete värt varenda krona. Om inte tingsrätten särskilt i domskälen har förklarat detta riskerar alltså advokaten att få sitt arvode nedsatt. Det ligger därför i advokaternas eget intresse att utforma kostnadsräkningen på ett ändamålsenligt sätt, säger Anne Ramberg. I en kommentar säger justitiekansler Anna Skarhed: - Att JK överklagar så få ärenden är glädjande. Det visar att både advokater och domstolar i allt väsentligt sköter sig mycket väl. Det är dock viktigt att betona att kostnadsräkningar alltid måste utformas så att det går att göra en bedömning av arbetsinsatsen i målet och skäligheten i yrkandet. Täta klientkontakter var inte kurativ verksamhet försäkringsbolaget ansåg att advokaten ägnat onödigt mycket arbete åt en klient. men arbetet var nödvändigt för att tillvarata klientens rätt, anser tingsrätten, som dömde försäkringsbolaget att betala hela advokatkostnaden i trafikförsäkringsärendet. tingsrätten konstaterar att ett ombud i ett försäkringsmål måste sätta sig in i det medicinska materialet för att kunna ge råd till sin klient och agera mot motparten, och att ett ombud normalt sett måste kontakta och rådgöra med sin klient varje gång ombudet ska kommunicera med motparten eller någon annan. Stockholms tingsrätts dom i mål T 1021609 Stärkt skydd mot åldersdiskriminering föreslås. Förbättra skyddet mot åldersdiskriminering i svensk lagstiftning finns i dag inget heltäckande förbud mot åldersdiskriminering. för att stärka skyddet mot sådan diskriminering föreslår utredningen om stärkt skydd mot åldersdiskriminering att ett förbud mot diskriminering som har samband med ålder införs på följande samhällsområden: varor, tjänster och bostäder, allmän sammankomst och offentlig tillställning, hälso- och sjukvården, socialtjänsten, socialförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen, studiestöd och offentlig anställning. utredningens förslag innebär att ålder får samma grundskydd som övriga diskrimineringsgrunder i diskrimineringslagen, till exempel kön, etnisk tillhörighet och sexuell läggning. Ett utvidgat skydd MA mot åldersdiskriminering (SOU 2010:60) 7 fOtO: scanpix (skarHed, rullatOr)