Energigas 1
”Att ta vara på matavfallet är bra på alla sätt.
Dels slipper vi lukten i köket, dels bidrar vi till miljövänliga transporter. Biogasen är en enorm resurs som borde utnyttjas mer. ” Sophia Hober › rötkammaren och förvandlas till gödsel och biogas. – Att ta vara på matavfallet är bra på alla sätt. Dels slipper vi lukten i köket, dels bidrar vi till miljövänliga transporter. Biogasen är en enorm resurs som borde utnyttjas mer, säger mamma Sophia Hober. Precis så ska det bli, åtminstone om stadens styrande får som de vill. Fyrdubblad insamling I fjol bestämde de att Stockholm ska ha som mål att år 2020 samla in 70 procent av stockholmarnas matavfall för biologisk behandling. Det innebär mer än en fyrdubbling av mängden insamlat matavfall – från knappt 16 000 ton år 2015 till 66 000 ton år 2020. Av detta ska en del komma från avfallskvarnar – som hos familjen Hober. Den ansvariga förvaltningen Stockholm vatten och avfall räknar med att en till två procent av stadens hushåll i framtiden kommer att ha avfallskvarn, uppemot 12 000. I Norra Djurgårdsstaden dominerar dessa. Där ska det nu testas med en mer energisnål hantering: 24 ENERGIGAS NR 1 2017 att låta det kvarnade materialet gå till sluten tank, i stället för att ta omvägen via avloppet och reningsverkets alla steg. – Om vi tar det från slutna tankar direkt till rötning, kan vi både spara energi och få ett mer attraktivt gödningsmedel för lantbruket, säger Jan Ekvall på Stockholm vatten och avfall. Men avfallskvarnar i all ära – merparten av matavfallet kommer att samlas in med hjälp av en variant på de gröna plastpåsar och bruna papperspåsar som hittills använts i olika försöks projekt. – Ur klimathänseende är papper bättre än plast. Vi försöker nu med hjälp av påsleverantörer att hitta en papperspåse som håller bättre för att slängas i ett sopnedkast och att utstå behandlingen i en optisk sorteringsanläggning, säger Jan Ekvall. En sådan ska nu byggas vid Fortums kraftvärmeverk mellan Högdalen och Hökarängen i södra Stockholm. Om allt går enligt planerna kommer den att stå klar i mitten av år 2019. Från början var det tänkt att anläggningen också skulle hantera rötning och uppgradering till biogas. Färggrann sopsortering. Nere på gården i Norra Djurgårdsstaden finns tre färgkodade sopsugar, en för tidningar, en för plast och en för vanligt hushållsavfall. – Men det blev oförsvarligt dyrt och alldeles för trångt, så vi tänkte om. Bara sorteringen kräver en yta på 5 000 kvadratmeter. Närmaste bostadshus ligger en halv kilometer bort och lokaltidningen hade börjat skriva artiklar om ”Mökarängen”, berättar Jan Ekvall. I stället kommer Stockholms stad att tvingas