WE 1
2:2017 | DIGITAL HÅLLBARHET VÄXANDE DELNINGSEKONO
MI TAR SAMHÄLLET PÅ SÄNGEN Globalt är delningsekonomin redan gigantisk. I Sverige har den trots vår teknikmognad, tagit lite längre tid på sig att blomstra. Problemet har varit att lagstiftning och marknadens mognad inte riktigt hängt med i utvecklingen. Men när den nu expanderar även här, så ställs samhället inför nya stora utmaningar. Inte minst när det gäller konsument- och skattelagstiftning. TEXT: CARL JOHARD Delningsekonomin, det vill säga att hyra, hyra ut och dela eller byta saker med varandra, blir allt populärare. En ny forskningsrapport från Bank of America Merrill Lynch uppskattar att värdet av den är cirka 2 700 miljarder kronor och att den fortsätter att växa i en allt högre takt. Enligt PwC (PriceWaterhouse Cooper) finns det inom EU idag över 275 etablerade företag i främst nio länder, som tillsammans omsätter närmare 40 miljarder kronor. Populärast är delningssajterna inom finansiella tjänster – gräsrotsfinansiering (crowdfunding), kryptovalutor och annan utlåning av kapital – korttidsuthyrning av bostäder och transporter. Försiktigare utveckling i Sverige I Sverige befinner sig delningsekonomin, jämfört med övriga Europa och världen, fortfarande i ett förhållandevis tidigt skede. Här är det framför allt intresset för hållbarhetsfrågor och sociala aspekter, som drivit på utvecklingen. Förra året var det, enligt Nordeas årliga undersökningar, 13 procent eller 780 000 svenskar som var aktiva inom delningsekonomin. Fortfarande är det fler svenskar som hyr och delar andras saker än som hyr ut och delar med sig av sitt eget. Motståndet i Sverige har mest att göra med säkerhet och tillit. Men i takt med att marknaderna mognar går utvecklingen mycket snabbt. Bara under det förra året växte svenskarnas engagemang med 30 procent. Framväxten ser främst ut att handla om en organisk framväxt i form av mun-mot-mun metoden. »I Sverige är vi förtjusta i och väldigt duktiga på att ta till oss den nya digitala tekniken. Hållbarhetsaspekten är viktig 18