WE 1
DIGITAL HÅLLBARHET | 2:2017 framför allt för yngr
e generationer«, säger Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea och ansvarig för Nordeas undersökningar kring delningsekonomin. Omtvistad definition Delningsekonomins faktiska omfattning och storlek är dock omtvistad, eftersom det råder en viss förvirring och det saknas en entydig definition, som en följd av en inneboende ideologisk konflikt mellan olika experter om vad som kan och bör inbegripas i begreppet. Typiskt för delningsekonomin är just att fokus skiftar från ägande av tillgångar till nyttjande. »Under senare år har det blivit allt vanligare att privatpersoner istället för att vända sig till etablerade näringsidkare, lånar, hyr eller köper varor och tjänster från andra privatpersoner. Transaktionerna i sig är i och för sig inte nya. Grannar, vänner och bekanta har i alla tider lånat verktyg, maskiner och jordbruksredskap av varandra eller hjälpt varandra med tjänster och gentjänster av olika slag. Det nya är att webbplattformar och mobilapplikationer nu möjliggör ett mer systematiskt samutnyttjande och i en mycket bredare krets av användare än förut, vilket kan medföra en » Vi behöver en mer öppen politisk diskussion kring hur vi i den nya delningsekonomin säkrar viktiga samhälleliga värden inför framtiden.« REBECCA FILIS, VERKSAMHETSUTVECKLARE PÅ SKATTEVERKET OCH EXPERT PÅ DELNINGSEKONOMI. ökad ekonomisk utväxling«, säger Rebecca Filis, verksamhetsutvecklarepå Skatteverket och expert på just delningsekonomi. Förändrar framtidens företagande Med delningsekonomins nya digitala tjänster uppnås ett bättre resursutnyttjande genom att befintliga resurser utnyttjas effektivare. Dessutom förändras förutsättningarna för framtidens företagande. Flexibilitet och korta planeringshorisonter blir nyckeln för framgång, samtidigt som den nya tekniken gör det möjligt att samma resultat kan uppnås till en lägre kostnad eller omvänt - att en större nytta kan uppnås till samma kostnad. »Företagsstrukturen, företagsorganisationen och företagens roll förändras. Det är inte längre företag som är marknadsproducenter, utan det är marknaden själv, inledningsvis till stor del i första hand bestående av privatpersoner, som tillhandahåller tjänsterna och tillgångarna. De verkliga tjänsterna outsourcas till en marknad, som består av privatpersoner som ses som oberoende uppdragstagare och inte anställda. Plattformsföretagen får istället en mer förmedlande roll och möjliggör transaktioner direkt mellan privatpersoner«, säger Rebecca Filis. Gammal lagstiftning hänger inte med Men nya affärsmöjligheter skapar också nya problem. Dagens lagstiftning och begreppsapparat är inte anpassad till delningsekonomin. »I de nya trepartskonstellationerna blir det svårare att veta vem som är säljare och köpare, arbetsgivare och arbetstagare. Vår nuvarande lagstiftning går inte längre alltid att tillämpa. Vi försöker trycka in klossar i runda hål vilket innebär att resultatet inte alltid blir ändamålsenligt eller önskvärt. Här tycker jag att lagstiftare och politiker måste börja öppet diskutera dessa frågor«, säger Rebecca Filis. Dagens regelverk är normalt uppbyggt kring modellen att en näringsidkare säljer till en konsument. Hur löser man exempelvis en tvist om något går fel? Vad gäller ifråga om produktsäkerhet och produktansvar? Vid traditionella inköp skyddas konsumenterna av konsumentköp- och konsumenttjänstlagarna. Men dessa lagar Rebecca Filis, verksamhetsutvecklare på Skatteverket och expert på just delningsekonomi. gäller inte mellan privatpersoner när de handlar eller hyr av varandra eller utför tjänster åt varandra eller använder en tjänst där en tredje part, som tillhandahåller webbplattformen, är inblandad. »För de allra flesta är det oklart vad som ska gälla om det uppstår problem i en affärsrelation mellan privatpersoner och 19