WE 1
DIGITAL HÅLLBARHET | 2:2017 risken för att det bl
ir fel. Vi har via våra kontroller kunnat konstatera att det finns skattefel inom delningsekonomin. Det är vanligt med oredovisade inkomster, delvis som en följd av att det är svårt för aktörerna att göra rätt«, säger Rebecca Filis. Konsumenterna måste som köpare av tjänster i en delningsekonomi själva ta ett större ansvar genom att lämna kontrolluppgifter och betala arbetsgivaravgifter när de anlitar en privatperson istället för en näringsidkare med F-skatt. »Eftersom utförare och användare ofta är unga och oerfarna när det kommer till att deklarera inkomster och bedriva verksamhet, så kan det uppstå problem med att följa reglerna. Skatteverket har därför påbörjat ett arbete med att se över vissa förenklingar i reglerna«, säger Rebecca Filis. Ökat internationellt samarbete krävs Ett annat problemområde är redovisningen av mervärdesskatt, särskilt vid förmedling av finansiella tjänster. Ofta handlar det här om plattformsföretag som tillhandahåller gräsrotsfinansiering eller mikrolån och inte är traditionella banker. En annan stor skattemässig utmaning är också internationaliseringen. »Den digitala ekonomin vet inte av ETT UNIKT EXEMPEL INOM SVENSK INDUSTRI SSG har gått i bräschen för den industriella delningsekonomin genom att skapa en industrigemensam produktdatabas med närmare 700 000 artiklar. SSG Produktdatabas är en webbaserad tjänst som förenklar industrins hantering av artiklar och reservdelar för industrin. Varje artikel är unikt numrerad, beskriven och klassificerad, allt enligt en given standard. Databasen är transparent och gör att anslutna industrier kan hålla kostnader nere genom att låna artiklar av varandra. Det är ett virtuellt lager med allas reservdelar, där reservdelar kan lånas sinsemellan för att minska stopptiden och som skapar en öppenhet mellan branscher och företag, som saknar motstycke i världen. några gränser, samtidigt som juridiken som ska reglera detta har nationella begränsningar. Här behövs det ett ökat internationellt samarbete. Det pågår just nu utredningar på skatteområdet inom OECD, EU och i Norden. De stora plattformsföretagen inom delningsekonomin behöver inte finnas i de länder de har verksamhet i, till skillnad från många traditionella tjänste- och tillverkningsföretag. Det utmanar dagens internationella beskattningsprinciper. Vilket land har rätt att beskatta, vem får information om att transaktionerna har ägt rum, var uppstår värdet och håller den internationella skatteprincipen, som Sverige sällar sig till – att beskattningen ska äga rum där värdet uppstår och där företaget finns?«, säger Rebecca Filis. Vilket samhälle vill vi ha? En annan viktig ödesfråga för samhället är hur framtidens företag kommer att se ut. »Normalt sett har vi i Sverige lagt stort ansvar för redovisningen av löneskatter och sociala avgifter på företagen. Mycket av vår lagstiftning bygger på att vi har stora företag, som månar och tar hand om sina anställda, som säkrar pensioner och ansvarar för vidareutbildning, att de anställda är motiverade och kan prestera på topp. Det vi nu ser är att vi får allt fler plattformsföretag, där arbetsgivaransvaret är oklart, där du inte behöver jobba heltid utan att logga in dig på appen när det passar dig och där omständigheterna inte kräver en långsiktig arbetsrelation. Många av plattformsföretagen tycker inte att de ska omfattas av de skatterättsliga reglerna för arbetsgivaransvar, det vill säga att dra preliminärskatt, betala sociala avgifter och lämna kontrolluppgifter. En av våra största politiska utmaningar blir därför hur vi i en växande delningsekonomi finansierar vårt socialförsäkringssystem och tar ställning till vem som ska betala sociala avgifterna. I dessa sammanhang saknar jag idag en öppen politisk diskussion om hur vi ser på ett samhälle präglat av delningsekonomi. Vad är det för samhälleliga värden vi egentligen vill säkra inför framtiden?« 21