WE 1
DIGITAL HÅLLBARHET | 2:2017 Teknikutvecklingen hå
ller just nu ett högt tempo och en av de verkliga vinnarna i denna nya värld kan faktiskt bli den traditionella industrin. Utvecklingen mot en cirkulär ekonomi förstärker trenden. »Digitaliseringen har blivit ett nytt verktyg, som hjälper industrin att bli effektivare, utveckla de befintliga affärerna och initiera nya och bättre affärer. Därför tillsätts resurser, digitala chefer anställs och mängder med digitala projekt dras igång. Jag är djupt imponerad över detta, men också över de mindre företagens handlingskraft«, säger Örjan Larsson, senior rådgivare och analytiker på Blue Institute. TEXT: CARL JOHARD FOTO: BLUE INSTITUTE ILLUSTRATION: BJÖRN ÖBERG Tempot är just nu högt uppskruvat i den internationella teknikutvecklingen. Värdeökningen av de digitala lösningarna för industrin förväntas bara i Tyskland uppgå till en procent av landets BNP varje år. »Algoritmer och hårdvaror slås ut på massmarknadsvolymer och kostar nästan inget. Allt blir uppkopplat och levererar dataflöden för automatisering och analys, för kundvärden, effektivisering och tillväxt. Framöver kommer vi att få se hierarkier, » Vi befinner oss i lugnet före stormen.« ÖRJAN LARSSON, BLUE INSTITUTE systemmiljöer och hela institutioner utmanas genom nya tjänster och applikationer, som analyserar, kortsluter och kopplar samman, så att nya värden uppstår. Internet of Things är en central del i den förändringen«, säger Örjan Larsson, på forskningsinstitutet Blue Institute. Digital hållbarhet I denna omfattande förändring kan de traditionella industrierna faktiskt bli de verkliga vinnarna. Utvecklingen mot en cirkulär ekonomi förstärker trenden. »För tre år sedan fanns det en stor osäkerhet kring den nya tekniken. Idag har de stora företagen i Sverige mognat i sina tankar. De har bestämt sig och ledarna har fått fast mark under fötterna. Digitaliseringen har blivit ett nytt verktyg, som kan hjälpa industrin att bli effektivare, utveckla de befintliga affärerna och initiera nya och bättre affärer. Därför tillsätts resurser, digitala chefer anställs och mängder av digitala projekt dras igång. Detta ökar trycket och förväntningarna på leverantörerna och de små företagen. Många av dessa förstår detta och har nu börjat agera. Jag är djupt imponerad också över många av de mindre företagens handlingskraft«, säger Örjan Larsson. Lugnet före stormen Skickligheten i att omsätta tekniska framsteg i processer och organisationer kommer att vara det som avgör om svensk exportindustri ska dra fördel av digitaliseringen och öka konkurrenskraften. »Konceptet med en smart digitaliserad industri beräknas kunna öka produktiviteten med så mycket som drygt 16 000 miljarder kronor i världen under de närmaste åren. Och tillväxten från nya intäkter i form av databaserade tjänster kan komma att motsvara närmare 6 000 miljarder kronor per år. Omsatt till svenska förhållanden innebär det mer än 130 miljarder kronor i produktivitetsökning och mer än 40 miljarder kronor i tillväxt. Det motsvarar 1-2 procent i genomsnittlig industritillväxt«, säger Örjan Larsson och fortsätter: »Vi befinner oss i lugnet före stormen. Digitaliseringen karakteriseras av en massiv penetration och mängder av små insatser. Effekterna kanske i varje enskilt fall blir små, men den sammanlagda marginalnyttan adderas snabbt upp till stora värden när utvecklingen tar fart på riktigt.« Förmåga en kritisk framgångsfaktor Men för att nå ända fram måste – vid sidan av standardisering och säkerhet – några kritiska frågetecken först rätas ut. En sådan är kompetens. »Kompetens uppfattas som den mest väsentliga faktorn för att skapa en konkurrenskraftig industri. Men det finns anledning att bredda definitionen. Det handlar här inte bara om kompetens i betydelsen utbildning, utan också om förmågor. Det är rätt förmågor i rätt tid, som avgör hur väl ett företag kan klara förändringar och uppfylla en strategi«, säger Örjan Larsson. Den stora utmaningen här blir att säkra förmågorna i tider med stora pensionsavgångar och att det också finns ett kvalificerat utbud av utbildningar från skolor och universitet. Dessutom måste akademi och industri öka samverkan för att lösa de framtida kompetensbehoven och industrin måste fortsätta fokusera på kompetensoch ledarutveckling. 5