Advokaten 1
Reportage med Interpol, till exempel när en föräl
der gömmer sig med barnet. Stockholms tingsrätts huvuduppgift när barn förts bort till Sverige är att avgöra var barnet har sitt hemvist och om det finns skäl att vägra ett överlämnande. Både Jessica Sandberg och Susanne Ekberg-Carlsson är nöjda med tingsrättens arbete och den specialisering som blivit följden av att en domstol är första instans i alla dessa ärenden. – Mot bakgrund av ärendenas speciella karaktär är det till stor fördel att de domare som arbetar med dessa ärenden har erfarenhet och är väl insatta i Haagkonventionens problematik, varför det är mycket betydelsefullt att alla ärendena är förlagda till en och samma domstol med domare som är specialiserade på detta. Annars är det lätt att andra frågor än de som är relevanta för Haagkonventionens prövning kommer in i ärendena , säger Jessica Sandberg. ÄVen i öVriga VÄsteuropa och i USA går Haagprocessen som regel ganska smidigt. Andra delar av världen, som länderna i Sydamerika, kan ha en betydligt långsammare hantering, berättar advokaterna. Upplevelsen stöds av statistik: år 2006 tog ett Haagärende i genomsnitt 180 dagar att avgöra, och bara 24 procent av ärendena avgjordes inom de stipulerade sex veckorna. Allra svårast och mest tidsödande är när barn förs bort till länder som inte anslutit sig till Haagkonventionen, till exempel Ryssland. Föräldrarna är då hänvisade till att processa i nationella domstolar i det land där barnet finns. Ombudet får i dessa mål söka stöd hos UD och ambassader. – De ärendena är mer komplicerade och de tar oftast längre tid. I vissa fall kan man kämpa och kämpa, men det går inte att få hem barnet, säger Jessica Sandberg. Både Susanne Ekberg-Carlsson och Jessica Sandberg tycker att UD gör ett utmärkt arbete som centralmyndighet i ärenden med bortförda barn. Men mycket tyder på att ansvaret inom kort kommer att flyttas från departementet. I maj 2010 presenterade utredaren Håkan Sandesjö, på regeringens uppdrag, ett förslag på en ny fristående myndighet som ska ta över rollen som centralmyndighet. Susanne Ekberg-Carlsson medverkade i den referensgrupp som knöts till 22 utredningen. Hon är försiktigt positiv till förslaget, men betonar att det är viktigt att det blir en egen myndighet med kunnig och engagerad personal, inom juridik, diplomati och språk. Jessica Sandberg är mer bekymrad och befarar att förändringen kan leda till en försämring från nuvarande system. UD fungerar mycket bra som centralmyndighet, och har goda kontakter med andra centralmyndigheter och med utländska beskickningar som ofta kan hjälpa till i ärendena. Det är i dag inte helt klart hur den nya myndigheten kommer att fungera och hur den hjälp som UD i dag bistår med kommer att fungera i den nya myndigheten. att FÅ sitt barn bortFört eller kvarhållet är naturligtvis en traumatisk händelse för en förälder. Dessutom kan det bli dyrt att driva processen för att få det tillbaka. Rättsskyddet i hemförsäkringen täcker nämligen inte advokathjälp i andra länder. Rättshjälp beviljas som regel till föräldrar som har lägre inkomst än 260 000 kronor om året, men inte alltid. – Det beror på vilken möjlighet det finns att få rättshjälp i det aktuella landet, säger Susanne Ekberg-Carlsson, som ofta får inleda sitt arbete med att ta reda på om klienten kan få ersättning, och i så fall var. Ibland får klienten svensk rättshjälp för advokatarbete i det andra landet, men den är ofta begränsad till svensk rättshjälpstaxa. I länder som USA och Ryssland kan advokaträkningen bli betydligt högre. Dessutom är möjligheten att få ersättning för en advokat i Sverige när processen förs i ett annat land liten. Susanne Ekberg-Carlsson skulle vilja se en förändring av detta. – Jag ser ett uppenbart behov av det. En del av mina klienter talar inte svenska så bra. De förstår inte de konstiga förvecklingarna, eller de förstår kanske inte ombudet i det andra landet. Det har dessutom hänt att jag fått upplysa ombudet i det andra landet om vad som gäller, konstaterar hon. n bortFörda barn – kÄLLor Bortförda och kvarhållna barn i internationella förhållanden. En uppföljning, 2008/09 RFR8 (civilutskottet) En myndighet för bortförda barn, Ds 2010:16 EUdomstolens rättsdatabas, http://curia.europa.eu Europadomstolens rättsdatabas, http://cmiskp.echr.coe.int Antalet barn som olovligen bortförs till eller från Sverige har ökat under de senaste tio åren. Advokaten Nr 1 • 2011