Advokaten 1
Ofta måste advokaterna sätta sig in i ganska komp
licerade naturvetenskapliga frågor. – Vi lägger mycket tid på att sätta oss in i själva teknikfrågorna för att kunna föra de ganska kvalificerade debatter som blir, både med klienter och inför domstolarna, säger Dag Sandart. Helén Waxberg uppskattar den blandning av olika kompetenser som uppstår i samarbetet med högt utbildade läkare, hälsoekonomer och andra specialistfunktioner. – Det som är spännande med den här verksamheten är att vi arbetar med en industri med synnerligen hög kunskapsnivå. Alla dessa kompetenser ”kokas” ihop. Vi advokater lever med språkbruket och semantiken och kommer djupt in i branschen. Det tycker både jag och mina kolleger är stimulerande, sammanfattar hon, och fortsätter: – Förutom att det är en bra och stadig industri, är det också så att man kommer väldigt nära verksamheten. Vi är en del av industrin. Uppstår det någon gång krockar med advokatetiken och kravet på oberoende när man arbetar så nära en bransch? Nej, säger Helén Waxberg. – Konflikterna vi har är för att byrån jobbar med många bolag och att jävssituationer kan uppstå. Det kan man säga är framgångens pris och vi följer strikta policies för att undvika dessa situationer. VÄxer trots konjunkturnedgÅng Just stadig framstår som en bra beskrivning av life sciencesbranschen och de uppdrag den genererar åt advokatbyråerna. Läkemedelsbolagen tycks ha klarat lågkonjunkturen bättre än många andra näringsgrenar. – Det här är en bransch som inte är särskilt konjunkturkänslig. De stora läkemedelsföretagen styrs inte riktigt på samma sätt som andra, mycket för att efterfrågan är rätt konstant, säger Gunnar Mattsson, som däremot upplevt att det blivit svårare för den som vill satsa på nya upptäckter och uppfinningar under en period. – Bolag i tidig fas har haft väldigt svårt att få tag i pengar. Det har lagt en hämsko på verksamheten, att de inte fått pengar att göra vad de vill, konstaterar han. Helén Waxberg delar den uppfattningen. Advokaten Nr 1 • 2011 ”Jag har en känsla av att det för tio år sedan var mycket få jurister som arbetade med den här juridiken. Det processades inte alls i domstol som det gör nu”. – Mycket av industrins villkor är ju inte konjunkturstyrda, utan styrs av när patent går ut, vilka nya regleringar som kommer och kanske något nytt uttolkande från EU-domstolen som förändrar villkoren, säger hon. Byråerna får också fler och fler uppdrag från befintliga klienter, enligt Helén Waxberg för att juridiken på området hela tiden blir mer komplex. Även advokat Niklas Eskilsson på Setterwalls upplever att efterfrågan på juridiska tjänster inom life sciences-branschen ökar. Dessutom har den nyligen genomförda omregleringen av apoteksmarknaden pågått under stora delar av lågkonjunkturen, och skapat många uppdrag åt de affärsjuridiska byråerna (se artikel på sidan 32). LÄngre patenttid eFterLyses Det är dyrt att skapa nya läkemedel. Kostnaderna för att utveckla ett nytt originalläkemedel har också ökat mycket. År 1975 var snittkostnaden för ett ta fram en ny medicin 138 miljoner dollar. År 2006 var motsvarande siffra 1,3 miljarder dollar, en tiofaldig ökning alltså. De enorma kostnaderna gör immaterialrätten central för life sciences-företagen. Patenten är den främsta garanten för att läkemedelsbolag ska kunna tjäna in vad man lagt på forskning. Dag Sandart arbetar huvudsakligen med patentfrågor och tvister kring patent. Han beskriver vad som gör life sciences-branschens immaterialrätt så speciell. – För det första är det mycket svår teknik att ta till sig, med avancerad kemi och väldigt kvalificerad bioteknik, om man jämför med patent inom ellära eller mekanik. Det andra är att det ofta är väldigt omfattande patent som kan vara fle» 29 Gunnar Matsson Helén Waxberg Dag Sandart