Advokaten 1
na kallas på engelska för ”skinny labelling”, när
mast att översätta med ”smal etikettering”. Metoden utnyttjar det faktum att ett läkemedel ofta har patentskyddats för flera olika indikationer, alltså olika besvär. Det kan handla om ett läkemedel som beviljas patent som behandling av depression, men som några år senare också skyddas med ett nytt patent för indikationen ångestsyndrom. När patentet för den första indikationen löper ut står det generikatillverkarna fritt att tillverka och sälja kopior av läkemedlet, men bara för indikationen depression. – Då generikabolagen får ett godkännande hos Läkemedelsverket kan deras läkemedel ändå komma att användas för båda indikationerna eftersom det är samma verksamma ämne som används för behandling. Läkemedelsverket prioriterar nämligen kostnadsbesparingar framför patent, förklarar Dag Sandart. eFtersoM patentet förbjuder generikatillverkaren att sälja sin medicin för behandling av ångest gäller det dock att formulera beskrivningen av läkemedlet så att man inte inkräktar på patentet. Generikaföretaget uppger därför att läkemedlet används mot depression. Men eftersom Läkemedelsverket redan godkänt läkemedlet för indikationen ångest är apoteken skyldiga att byta till den billigaste. – Det innebär i praktiken att enbart generikan kommer att förskrivas och säljas, på grund av det här samspelet mellan patent, det regulatoriska systemet och prissystemet, säger Dag Sandart. Helt nyligen fälldes en generikatillverkare av USA:s högsta domstol för patentfrågor, Federal Circuit Court, i ett mål om skinny labelling. Enligt domstolen innebär metoden ett intrång i patentet. svenska läkemedelsmarknaden i värde. Dag Sandart är tveksam till att man skulle få samma utslag i Sverige eller övriga Europa. » snabbare forskning nya behandlingar av olika sjukdomar. Som ett led i forskningen framställs olika typer av transgena djur, framför allt möss. En transgen mus har fått en av sina gener utslagen (så kallade knock outmöss) eller fått en sjukdomsalstrande gen tilllagd. De transgena djuren kan patentskyddas, förutsatt att de ska användas för forskning som kan komma till nytta. I dag finns bland annat patent på transgena möss som får cancer, möss som utvecklar Parkinsons sjukdom och möss som drabbas av Alzheimers sjukdom några veckor efter födseln. Eftersom möss och människor har en mycket stor del av sina gener gemensamma är dessa möss till stor hjälp när man testar nya behandlingar av de olika sjukdomarna. Det innebär också att de transgena djuren är kommersiellt intressanta. Alla genetiskt förändrade varelser kan dock inte patenteras. Enligt patentlagen får man inte patentskydda ”uppfinningar vars utnyttjande strider mot allmän ordning eller goda seder”. Som exempel nämns i lagen reproduktiv kloning av människor, industriell användning av mänskliga embryon och ändringar i generna på djur som kan förorsaka lidande, utan att det medför några betydande medicinska fördelar för människor eller djur. Advokaten Nr 1 • 2011 35