Advokaten 1
Nyheter Offentlig försvarare bör gå att få även u
nder kvällstid det är ett problem att misstänkta personer som frihetsberövas under kvällar och nätter inte kan få försvarare utsedda genast. det anser jo, som vänt sig till justitiedepartementet i frågan. Justitieombudsmannen, JO, har på senare tid fått flera anmälningar om personer som frihetsberövats på kvällar och nätter, men inte fått försvarare utsedda förrän nästa dag. I ett beslut från den 17 december 2010 konstaterar JO att det är ett problem att offentliga försvarare går att förordna bara under tingsrätternas expeditionstider. I det aktuella ärendet tog polisen med en 16-årig pojke från en lägenhet där en grov våldtäkt mot barn misstänktes ha begåtts. Pojken fick sedan genomgå ett utförligt förhör som varade nära en timme under kvällen – utan att pojken hade kunnat få en offentlig försvarare. Efter förhöret blev pojken anhållen. Men både tingsrätten och hovrätten frikände honom från brott. JO uttalar i sitt beslut att det var fel att hålla det utförliga förhöret med pojken utan att en offentlig försvarare var närvarande. JO anser att det finns anledning att se över möjligheten att förordna offentlig försvarare även utanför expeditionstid. Därför lämnar JO en kopia av sitt beslut till Justitiedepartementet. JO:s beslut (Dnr 5493-2008) Regeringsrätten byter namn Den 1 januari 2011 bytte Regeringsrätten namn till Högsta förvaltningsdomstolen. Syftet är att det nya namnet ska spegla domstolens verksamhet som högsta domstol i förvaltningsmål. I samband med namnbytet får Högsta förvaltningsdomstolens domare titeln justitieråd. Advokaten Nr 1 • 2011 utom är behovet spritt över hela landet. Det är särskilda problem förknippade med att få domare till vissa orter jämfört med storstäderna. Där ligger också en av utmaningarna. – För min del handlar det om att få rätt personer att söka en tjänst och upplysa om domaryrket och vad det innebär. Att förmå människor som inte har funderat på att söka att överväga möjligheten att söka, förtydligar han. Som kanslichef ansvarar Palmkvist för den dagliga verksamheten i Domarnämnden. Han leder och fördelar också arbetet vid kansliet, som har sammanlagt fem anställda. Varför sökte du tjänsten? – Det handlar om frågor som Ragnar Palmkvist vill få rätt personer att söka domartjänst. Ragnar Palmkvist ny kanslichef på Domarnämnden advokatsamfundets tidigare chefsjurist ragnar palmkvist har utsetts till kanslichef på den nya fristående domarnämnden. Domarnämnden inrättades 2008 och ersatte då Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet. Ordförande i Domarnämnden är kammarrättspresident Thomas Rolén, vice ordförande är justitierådet Marianne Lundius. Från och med 1 januari i år ombildades nämnden och är en helt fristående statlig myndighet. Vad är din viktigaste uppgift som kanslichef på Domarnämnden? – På längre sikt är det dels att skapa bra rutiner för rekrytering av domare till de tidigare så kalllade kallelsetjänsterna, alltså de högsta domarposterna, dels att bistå nämnden i uppdraget att verka för en god framtida rekrytering till domaryrket generellt sett, säger Ragnar Palmkvist. Palmkvist konstaterar att det finns ett stort kontinuerligt behov av nya domare. Dessbakgrund Ragnar Palmkvist blev hovrättsråd i Svea hovrätt år 2006, och sedan 2007 har han varit kanslichef vid samma hovrätt. Dessförinnan arbetade han under perioden 2000–2006 som chefsjurist på Advokatsamfundet. Domarnämndens främsta uppgift är att lämna förslag till regeringen i ärenden om utnämning av ordinarie domare eller hyresråd. Nämnden ska också bland annat bedriva ett aktivt och långsiktigt arbete för att tillgodose rekryteringsbehovet av ordinarie domare. Advokatsamfundet representeras i Domarnämnden av generalsekreterare Anne Ramberg, med chefsjuristen Maria Billing som ersättare. I april flyttar Domarnämnden till egna lokaler i Hebbeska huset på Riddarholmen i Stockholm. 9 intresserar mig. Jag tycker själv att domarjobbet är världens bästa jobb och jag vill verka för att de bästa personerna söker det arbetet. Dessutom tyckte jag att det är en oerhört spännande uppgift att få bygga upp den här verksamheten. Vilken betydelse har ombildningen av Domarnämnden för dig? – För min egen del är det där lockelsen med det här uppdraget ligger. Det är mer spännande att vara kanslichef i den ”nya” Domarnämnden än det hade varit i den ”gamla” nämnden. Vilken betydelse kommer din erfarenhet av Advokatsamfundet att ha tror du? – Den är viktig. Advokatkåren är en stor potentiell rekryteringsbas för domare. Att ha ingången i den ”världen” är inte alls dumt. Jag har sett flera goda och lyckade exempel där tidigare advokater nu är verksamma som domare. TK foto: tom knutson