Advokaten 1
Fokus Medling vid brott edling kan vara ett värde
fullt komplement till den vanliga rättsprocessen. Enligt forskningen kan medlingen ha många positiva effekter för brottsoffer. Mycket tyder också på att den bidrar till att minska unga lagöverträdares återfall i brott. Ändå är medling för stora delar av rättsväsendet och advokatkåren en tämligen okänd företeelse. Men medlingen skiljer sig åt på en rad punkter, både i arbetssätt och vilka unga som erbjuds medling. I praktiken har många kommuner inte heller byggt upp någon särskild medlingsverksamhet. En forskare, som nyligen disputerat på medling vid brott, beskriver den svenska medlingsorganisationen som ”otydlig, haltande, rättsotrygg och rättsosäker”. Medling vid brott innebär att brottsoffer och förövare möts för att, tillsammans med en opartisk medlare, tala om vad som hänt och vilka konsekvenser brottet fått. Metoden bygger på principen om reparativ rättvisa, en rättsfilosofisk inriktning som betonar att rättvisan främst ska upprätta den balans i relationer mellan människor som rubbas av brottet, och målet är att gärningsmannen ska ångra sin handling och i någon mån gottgöra offret (läs mer om reparativ rättvisa i artikeln nedan). På det viset kan man minska de negativa konsekvenserna av brottet – för båda parter. Till Sverige kom medlingen under slutet av 1980-talet, och sedan 2008 är alla landets kommuner skyldiga att erbjuda medling när personer under 21 år begår brott. Efter att lagen trädde i kraft har ingen utrett hur kommunerna sköter sitt uppdrag eller vilka resultat medlingen ger (just nu pågår dock en översyn, se artikel på s. 28). Men de personer som arbetar med medlingen har sett många exempel på att medlingen kan läka sår och laga trasiga relationer. – Jag ser två parter som kommer till medlingsmöte, väldigt spända och nervösa. Vilken lättnad det är för dem efteråt! Det är som andra människor som lämnar rummet, säger Pia Byström, samordnare för medlingsverksamheten i Örnsköldsviks kommun. Andra medlare berättar om starka möten som hjälpt både offer och förövare vidare i livet. För gärningspersonen handlar medlingen ofta om en önskan att be om ursäkt och att uttrycka att de ångrar sig, berättar Pia Törnstrand, medlare i Stockholm. Medling – att laga det som brustit Medling vid brott är en ganska ny företeelse i Sverige. Men själva metoden och tankarna bakom vilar på urgamla traditioner. D 20 en rättsfilosofiska grunden för medling vid brott är teorin om reparativ rättvisa. Medan dagens rättssystem främst betonar att rättvisa skipas genom straff, fokuserar företrädarna för det reparativa synsättet i stället på följderna av brottet och hur de kan lindras. I det reparativa synsättet får också brottsoffer och gärningsman helt andra och mer aktiva roller. I stället för att betrakta brottet som en konflikt med samhällets normer, som samhället ska åtgärda, ses brottet som en konflikt mellan och en skada på relationen mellan offer och förövare. Med detta synsätt blir det viktigt att i möjligaste mån försöka lösa den konflikten, och reparera de skador som uppkommit. Det kan göras genom att förövaren ångrar sig, ber om ursäkt och försöker gottgöra brottsoffret. Medling är en väg att nå detta mål. Medlingens teoretiska grund, tankarna på reparativ rättvisa, började utvecklas på 1960- och 1970-talen. Metoden, att låta brottsoffer och gärningsman mötas och lösa sin konflikt med hjälp av en opartisk medlare, är dock mycket äldre än så och har sitt ursprung bland olika urbefolkningar i bland annat Nya Zeeland. Olika former av medling vid brott förekommer i många deAdvokaten Nr 6 • 2011