Advokaten 1
Fokus Medling vid brott att förövaren inte hyser
agg för att han har anmälts.” ta sig an, berättar Pia Törnstrand. Hon tycker att det är ett gott betyg och mycket positivt att polisen litar på medlarnas förmåga att avgöra om det går att medla. I många andra kommuner har medlarna betydligt svårare att få ärenden. Mycket hänger på polisens inställning till medling och vilka ärenden man anser lämpar sig att lämna vidare till medlingsverksamheten. En förutsättning för att medling ska genomföras är enligt lagen att gärningspersonen erkänt den brottsliga gärningen. Syftet med kravet på erkännande är att skuldfrågan ska vara avklarad när parterna sätter sig för att medla, så att upplevelser, känslor och gottgörelse istället kommer i centrum. Samtidigt innebär kravet på erkännande, om det tolkas strikt juridiskt, att nästan inga ärenden kan gå till medling. Frågan är vad erkännande innebär i detta fall. Medlaren Pia Törnstrand i Stockholm har en pragmatisk syn på erkännandefrågan. – Om ungdomar ska förhålla sig till juridiken får vi inga ärenden. Få erkänner ju brottet misshandel. Däremot kan de erkänna att de har slagits… Det innebär att man måste ha en ganska vid syn på det här, säger hon, och fortsätter: – Det är lagstiftarens mening att folk ska träffas i medling för att minska negativa följder av brott. Det betyder att man måste ha en gärningsperson som på ett eller annat sätt tar på sig att den var på plats och att den har gjort det här och förmodligen att det var rätt dumt. Medlarna i Göteborg och Örnsköldsvik har också de samma syn på kravet på erkännande. – Det räcker att man har erkänt någon slags medverkan. Ofta begår ju också ungdomar brott i grupp. Då kan det vara så att man erkänt någon liten del av brottet, säger Pia Byström. Också åklagarnas syn på medling har betydelse för hur många medlingsmöten som kan genomföras. Enligt lagen ska förundersökningsledaren – i mer allvarliga brott åklagaren - informeras om medling ska ske. I vissa fall kan förundersökningsledaren be medlarna att vänta med möte, för att inte störa förundersökningen. Enligt Pia Törnstrand är det ovanligt att detta sker. Hon ser heller ingen anledning att vara allt för lyhörd för åklagarens önskemål. – Många medlingsverksamheter ber om lov att få utföra sitt arbete, vilket är olyckligt. Jag har ett uppdrag från Stockholms stad att medla, och då måste jag göra det jag ska och mina samverkansparter göra vad de ska, säger Törnstrand, som också påpekar att medling enligt förarbetena företrädesvis ska genomföras före rättegången. Angeliqué Fors » att medling fungerar för vissa gärningsmän, under vissa omständigheter, som begått vissa brott. Den stora internationella studien, som omfattade USA, England och Australien, kom ändå fram till att medling har i huvudsak positiva effekter på gärningsmännen. Effekten – i form av att färre återföll i brott – var bäst för de personer som hade flera brott bakom sig, och bättre för förövare till våldsbrott än för dem som begått egendomsbrott som stöld. En grupp i studien gick dock helt emot strömmen. Det var australiska urinvånare, aboriginer. För dem fick medling en omvänd effekt, så att de faktiskt begick fler brott efter medlingen än kontrollgruppen som inte medlat. Resultatet är svårt att förklara, men visar enligt forskarna bakom studien att komplexa kulturella och sociala mönster spelar in i medlingen. En svensk forskare, fil. lic. Staffan Sehlin, har studerat hur Advokaten Nr 6 • 2011 medling påverkar återfallsfrekvensen hos gärningsmän till brott. Sehlins studie av medling i Hudiksvall och Örnsköldsvik visade på betydligt färre återfall i brott bland de personer som medlat än i kontrollgruppen. Allra bäst var effekten för personer som begått brott mot person, exempelvis misshandel. Men även de som snattat eller stulit klarade sig bättre efter medlingen. Brottsförebyggande rådet, Brå, har i två ganska små studier frågat gärningsmän och brottsoffer hur de upplevt medlingen. Studierna tyder på att medlingen i vissa fall minskade brottsoffrens rädsla för att bli utsatta för nya brott. Medlingen tycks för gärningsmännen ha gett vissa insikter om vad deras handlingar fört med sig för offren. Effekten var större för personer som gjort sig skyldiga till brott mot privatpersoner än för dem som exempelvis snattat i en butik. n 23