Advokaten 1
Debatt Dom för folkrättsbrott visar på kunskapsbr
ister Det är oroväckande att den nyligen avkunnade domen i Makitan-fallet, som rörde grovt folkrättsbrott, avslöjar kunskapsluckor om centrala aspekter av folkrätten hos både domstolen, åklagarna och försvararna. Det skriver Ola Engdahl, docent i folkrätt. D en 8 april 2011 dömdes Ahmet Makitan för grovt folkrättsbrott till fem års fängelse vid Stockholms tingsrätt. Domen överklagades inte. Brottet i fråga definieras i brottsbalken 22 kap. 6 §, i vilken det anges att den som gör sig skyldig till en svår överträdelse av den internationella humanitära rätten i väpnade konflikter skall dömas för folkrättsbrott alternativt grovt folkrättsbrott om många människor dödats eller skadats. Makitan-fallet var endast andra gången i modern svensk historia som en person dömts för folkrättsbrott. Domen mot Jackie Arklöv i december 2006 var den första gången. Internationella åklagarkammaren och polisens krigsbrottskommission har deklarerat att ett ytterligare antal åtal förbereds i närtid. Det är därför oroväckande att domen i Makitanfallet avslöjar kunskapsluckor om centrala aspekter av folkrätten hos både domstolen, åklagarna och försvararna. ett Första steg i tillämpningen av den internationella humanitära rätten är att identifiera vilken slags konflikttyp som är aktuell i det enskilda fallet. Den internationella humanitära rätten skiljer på internationella och icke-internationella väpnade konflikter, där den förra är betydligt mer reglerad genom traktater än den senare. Till skillnad från Arklöv-fallet fann tingsrätten i Makitan-fallet att det förelåg en internationell väpnad konflikt vid tiden för de aktuella handlingarna. Tingsrätten hade därmed en omfattande humanitärrättslig reglering till sitt förfogande. Mot bakgrund av detta är det förvånande att domstolen ansåg att Makitan begått brott mot den gemensamma artikeln 3 till de fyra Genèvekonventionerna. Just denna artikel är en av de mycket få artiklar som inte är tillämplig under en internationell väpnad konflikt. Detta står mycket tydligt i artikeln att dess bestämmelser skall tillämpas under ”väpnad konflikt, som icke är av internationell karaktär”. Det är högst förvirrande och olyckligt att domstolen som skäl för att Makitan gjort sig skyldig till folkrättsbrott valt att särskilt lyfta fram en bestämmelse som tillkommit endast för att offren i interna konflikter inte skulle vara helt skyddslösa. Vidare finner domstolen att Makitan begått brott mot den så kallade gisslankonventionen. Gisslankonventionen är inte en del av den humanitära rätten överhuvudtaget och faller därmed inte ens under straffbudet folkrättsbrott. Detta är för övrigt mycket tydligt uttryckt i själva konventionen som i artikel 12 stadgar att gisslankonventionen inte är tillämplig på gisslantagande under en väpnad konflikt. Trots det skriver tingsrätten att Makitan gjort sig skyldig till svåra överträdelser av gisslankonventionen. Dessutom hänvisar tingsrätten till gisslankonventionens regler som en del av de regler som omfattas av Internationella Röda Korsets stora studie om den internationella humanitära rättens sedvanerättsliga status (regler bindande för alla parter i en väpnad konflikt). Detta är helt enkelt inte sant. Tingsrätten uppvisar även osäkerhet vid tillämpning av rättskällorna när den oreflekterat hänvisar till Romstadgan för den Internationella brottmålsdomstolen. För att stärka sin argumentation hänvisar domstolen till bestämmelser i Romstadgan, utan att på något vis förklara varför dessa bestämmelser LagerboLag • Likvidation Lagerbolag Ett lagerbolag är ett färdigregistrerat aktiebolag som aldrig har bedrivit någon verksamhet. Den stora fördelen med ett lagerbolag är att samma dag du köper lagerbolaget kan du komma igång med verksamheten. www.formabolag.se Forma Bolagstjänster AB är ett företag i Forma Gruppen. Box 1030, 85111 Sundsvall. Tel: 060-17 55 60, 060-17 55 63. Fax: 060-17 11 35 34 Advokaten Nr 6 • 2011 • kompletta handlingar • Leverans inom 2 timmar • Bolagspärm • Hjälp med firmanamnet SnabbavveckLing • FuSion & FiSSion boLagSJuridik • SkatteJuridik www.formabolag.se