Advokaten 1
Debatt Asyljurist – var optimist! J Doris Singh,
jur. kand. och biträdande jurist, skriver om det meningsfulla och intressanta med att arbeta med asylmål. ag sitter på mitt lilla kontor med ett komplicerat, men intressant asylmål: en ung man och hans fru är förföljda i hemlandet pga. sin religion och har tvingats fly efter både kidnappning och allvarliga hot om att hela familjen kommer att dödas. Deras släktingar har redan dödats pga. sin religion och det unga paret har flytt till Sverige med sin lilla dotter för att få skydd. Jag förordnas som offentligt biträde åt denna familj och under mötet på Migrationsverket förhörs makarna separat av verkets handläggare. De lämnar vissa motstridiga uppgifter om bl. a. kidnappningen, vilket leder till att verket ifrågasätter hela deras trovärdighet. Detta och bl. a. den landinformation som verket tar fram (som visar att säkerhetsläget i hemlandet är bra) medför att inget uppehållstillstånd beviljas. Inför ett överklagande tänker jag på att de har lämnat motstridiga uppgifter på flera viktiga punkter i asylberättelsen och på att det inte längre är krig i deras hemland. Jag tänker: är detta ett mission impossible? Absolut inte! i asyLmÅL är det, liksom i alla andra mål, viktigt att följa de vägledande reglerna för god advokatsed; att t.ex. utföra uppdraget med omsorg, noggrannhet och tillbörlig skyndsamhet. Om verket inte beviljar uppehållstillstånd och beslutet ska överklagas är det viktigt att analysera exakt vad verket ifrågasätter i t.ex. asylberättelsen och att snabbt boka tolk för ett möte med klienten. Detta för att undersöka om det finns någon rimlig förklaring till varje sak som ifrågasätts. Om verket påstår att vissa av klientens uppgifter är vaga, är det viktigt att ställa kompletterande frågor om detta till klienten. Dessutom är det viktigt att noggrant gå igenom om ytterligare bevisning kan ges in. Om klienten åberopar hälsoskäl, är det viktigt att försöka få läkarintyg och, om det rör sig om tortyr, en tortyrutredning Advokaten Nr 6 • 2011 baserad på en tortyrundersökning av läkare på Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade. Eftersom en framåtsyftande bedömning ska göras, är det viktigt att fråga klienten om något särskilt hänt på sistone i t.ex. hemstaden som visar att hotbilden fortfarande kvarstår. Här gäller det att själv vara noggrann som ombud och att be klienten så noggrant som möjligt svara på alla frågor. migrationsverket hänvisar ofta till s. k. landinformation i sina beslut. Som ombud är det viktigt att kritiskt analysera t.ex. de rapporter om säkerhetsläget som är aktuella för respektive beslut. Ibland kan nämligen en rapport dels fastslå att säkerhetsläget är bra, dels fastslå att säkerhetsläget är dåligt. Om rapporten berör specifika delar av det aktuella landet, är det viktigt att ta fram en karta och t.ex. se hur nära klientens hemstad ligger i förhållande till de, enligt rapporten, osäkra områdena. Det är viktigt att själv leta efter andra och gärna färskare rapporter. Det skadar inte att fråga klienten om säkerhetsläget eftersom denne ibland har telefonkontakt med släktingar som inte lyckats fly från hemlandet. Säkerhetsläget kan vara en sak på pappret och en helt annan sak i verkligheten. Eftersom den asylsökande ofta endast har sin egna muntliga berättelse och sällan har egen skriftlig bevisning, är det viktigt att också ta fram färsk rättspraxis. Rättsfallens betydelse ska inte underskattas för även om det görs en individuell prövning av hotbilden mot den asylsökande i varje specifikt fall så har vissa principer utarbetats av domstolarna. För att underlätta för domstolen, brukar jag skriva ut rättsfallen (även rapporterna), markera de intressanta styckena i texten med pilar och skicka in dem till domstolen om jag t.ex. hänvisar till dem i överklagandet. I de mål där domstolen beviljar muntlig förhandling, är det viktigt att förbereda klienten för de frågor som denne kan få av en själv som ombud, av domstolen och framförallt av verket. Det gäller att försöka förstå hur verket tänker och berätta för klienten att i princip allt som sägs vid förhöret kan ifrågasättas av verket. Här gäller det att vara tydlig och förklara att man som ombud inte ifrågasätter klienten utan endast tillvaratar dennes intressen genom att t.ex. förbereda ett förhör så gott det går. Det gäller också att vara tydlig med att den muntliga förhandlingen kan bli det sista muntliga tillfället att tala om asylskälen. Det kan tyckas vara pessimistiskt att redan innan förhandlingen i Migrationsdomstolen berätta för klienten att denne kan överklaga en eventuell negativ dom till Migrationsöverdomstolen och att det där krävs prövningstillstånd som är svårt att få. Det ligger dock i klientens intresse att veta detta för då ökar nog chansen att klienten anstränger sig och mentalt förbereder sig för förhöret i Migrationsdomstolen. Detta ökar nog chansen för att både förhöret och domen i Migrationsdomstolen blir bra. sÅ hur gick det i mitt till synes omöjliga ovannämnda fall? Kortfattat kan sägas att makarna hade rimliga förklaringar till de saker som verket ifrågasatte, att jag skickade in landinformation som var färskare än verkets landinformation och som visade att säkerhetsläget var dåligt och att förhören med makarna i Migrationsdomstolen gick bra tack vare noggrann förberedelse. Efter några veckor satt jag på mitt lilla kontor och höll domen i handen: permanent uppehållstillstånd beviljades! Den asylsökande familjen blev överlycklig och jag insåg att ingenting är omöjligt. n Doris Singh Jur. kand. och biträdande jurist på advokatbyrån Jörgen hemby ab 43 Doris Singh.