Advokaten 1
marginalisering och utanförskap tillåts råda. Int
egration är för oss en nödvändighet. Det arbetet måste börja på dagis. Kriminalvården kan inte förväntas lösa alla de problem som familj, skola och samhället i övrigt redan misslyckats med. invandrare utsätts inte säLLan för kränkning av sina mänskliga rättigheter. Det kan handla om avsaknad av access to justice eller om sociala rättigheter som rätt till utbildning eller hälsa. Detta är ofta nära knutet till diskriminering i lagstiftning och rättstillämpning, liksom till djupt rotade fördomar om invandrare och till allmän främlingsfientlighet. Anhängarna till denna skola brukar hävda att invandrare är överrepresenterade som förövare av brott. Det kan vara riktigt. Men det beror nog mer på att många invandrare kommer ur svåra och fattiga miljöer än på att invandrare, allt annat lika, skulle vara i sig kriminella. Vad som dessutom mer sällan anförs av motståndarna till det mångkulturella samhället är att invandrarna också är överrepresenterade som brottsoffer. Migranterna behöver rättssamhällets stöd och skydd. Det är därför glädjande att FNs kommissarie för mänskliga rättigheter tillika mottagare av Stockholm Human Rights Award 2010, Navi Pillay, har valt att särskilt prioritera upprätthållandet av mänskliga rättigheter för alla migranter. Hon har konstaterat att ”(t)he protection of migrants is an urgent and growing human rights challenge. Governments have obligations to ensure that xenophobic violence, racism and related intolerance against migrants and their communities have no place in their societies”. tiLL skiLLnad FrÅn vad makthavarna i vissa länder hävdar är de mänskliga rättigheterna universella. Det innebär bland annat att inte heller olaglig invandring befriar staten från dess ansvar att skydda även individer som tagit sig in i ett land olovligen. Detta har även fastslagits i flera auktoritativa rapporter bland annat från Special Rapporteur on the Human Rights of Migrants och Committee on Migrant Workers. Även om varje land kan uppställa villkor för utlänningar att komma in och stanna i landet har staten en skyldighet att respektera och upprätthålla mänskliga rättigheter för alla individer som uppehåller sig under landets jurisdiktion, oberoende varifrån de kommer eller vilken status de må ha. Här finns en hel del att göra såväl för EU som för Sverige. I det politiska samtal som pågår i Sverige och övriga Europa om invandring, asyl, brottslighet, terrorism och sociala frågor finns det en stark underton av tvivelaktigt slag. De danska gränskontroller som nyligen införts är inget annat än ett uttryck för främlingsfientlighet, oaktat man i Danmark hävdar motsatsen. Greklands uppförande av taggtrådsstängsel mot Turkiets gräns för att hindra flyktingar att komma in i landet uttrycker samma sak. Man vill med EU-stöd stärka gränsskyddet mot de främmande. ytterLighetspartiernas retorik i Europa bygger på samma vulgära människosyn. Sverigedemokraten Eric Hellsborn är bara ett av många exempel härpå. Dennes lämplighet som nämndeman ifrågasattes på goda grunder efter att han på sin blogg hade uttryckt att mångkultur och islamisering var grunden för massmorden i Norge. I ett fritt demokratiskt samhälle ska emellertid, med de begränsningar som Advokaten Nr 6 • 2011 tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen stadgar, också de mest infantila och otäcka tankar få framföras. Frågan är väl bara om sådana personer är lämpliga att sitta till doms över befolkningen i ett land med stora invandrargrupper. Jag är tveksam till det. Händelsen väcker frågan om den framtida rekryteringen av nämndemän. Nämndemannens främsta uppgift är ju att ge legitimitet till domstolsprocessen. Nämndemannen utgör en slags garant för att domstolen värnar rättsordningen i ett öppet samhälle. Extrema åsikter av diskriminerande karaktär hör knappast hemma vid domarbordet. ”I det politiska samtal som pågår i Sverige och övriga Europa om invandring, asyl, brottslighet, terrorism och sociala frågor finns det en stark underton av tvivelaktigt slag.” sommarens händeLser i norge reser frågan om grunderna för den representativa parlamentariska demokratin som ska skydda minoriteter och individer mot diskriminering och övergrepp. Detta skydd kan knappast åstadkommas genom åsiktsförtryck. Inte heller genom repressiv lagstiftning, strängare straff eller ökad övervakning och kontroll. I den kampen har vi istället anledning erinra oss det norska exemplet efter Breivik. Det bästa försvaret är nog att alla goda krafter i samhället varje dag tar strid för de demokratiska grundvärderingar som vårt samhälle vilar på. Det kräver att alla, inklusive politiker, vågar ta debatten med Sverigedemokrater och andra likasinnade. Endast en konsekvent ideologisk kamp kan hindra förljugna och främlingsfientliga idéer från att slå rot i samhället. advokater har en viktig roLL att spela härvidlag. Vi har inte bara ett uppdrag att företräda en Quisling eller en Breivik, utan också att på ett bredare plan vid sidan av det enskilda uppdraget företräda de värden som en demokratisk rättsstat vilar på. Det betyder att varje gång dessa värden ifrågasätts förklara för omgivningen varför alla människor är förtjänta av rättsstatens skydd oavsett bakgrund. Det betyder också att vi bör oförtröttat fullgöra vår viktiga roll som rättssamhällets väktare. Likt vakthunden bör vi ge tydligt skall när angrepp hotar. Och betänk att, som en amerikansk jurist formulerade saken, ”Det är vår frihet som gör oss säkra, inte vår säkerhet som gör oss fria”. Anne Ramberg anne.ramberg@advokatsamfundet.se 5