Advokaten 1
Reportage Dubbelbestraffning DUBBELBESTRAFFNINGSF
ÖRBUDET RÅ och HD tar krafttag med resningsansökningar Resningsansökningar i hundratal kan komma in till domstolarna. Det är en konsekvens av sommarens HD-avgöranden om ”dubbelbestraffning” i skattebrottsmål. TEXT MAGNUS ANDERSSON FOTO TOM KNUTSON H ögsta domstolen meddelade i juni och juli två viktiga avgöranden i frågan om ne bis in idem, ”dubbelbestraffning”. Pleniavgörandet den 11 juni innebär att det inte är tillåtet att lagföra eller straffa någon för skattebrott, om personen redan har påförts skattetillägg av Skattemyndigheten. Och avgörandet den 16 juli innebär att dubbelbestraffningsförbudet anses gälla i svensk rätt retroaktivt sedan den 10 februari 2009. Det var då Europadomstolen meddelade sin dom i det så kallade Zolotuchin-målet. Den som därefter har dömts för skattebrott eller grovt skattebrott, efter att ha påförts skattetillägg, kan beviljas resning eftersom domen kan strida mot förbudet mot dubbelbestraffning. Om skattetillägget däremot påfördes efter det att åtal väcktes är det inte lagföringen som är otillåten, utan skattetillägget – och det blir en fråga för förvaltningsdomstolarna. Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten har satt in stora resurser för att hitta mål där det kan finnas grund för resning. 18 Riksåklagaren har tagit initiativ till en omfattande granskning av skattebrottsdomar från tiden efter den 10 februari 2009, i samråd med Ekobrottsmyndigheten. – Vi tillsatte med omedelbar verkan Stefan Lindskog. en grupp av ungefär tio åklagare hos Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten som gemensamt har gått igenom ärenden, säger riksåklagare Anders Perklev. – Den nya grunden för resning kom Anders Perklev. ganska hastigt. Ingenting i HD:s beslut i juni indikerade att det här skulle gälla retroaktivt, utan det framgick genom julibeslutet. Vi har med kort varsel fått skapa en organisation för att ta hand om de resningsfrågor som uppkommer. Det var mitt i sommaren, under semestertid, så vi fick samla de resurser som var tillgängliga, säger Anders Perklev. Om den enskilde som har dömts inte själv begär resning, ansöker RÅ om resning till den dömdes fördel när förutsättningar finnsoch den dömde verkställer fängelsestraff eller snart ska börja göra det. – Vi är snart klara med att gå igenom de ungefär 160 ärenden där någon är frihetsberövad eller väntar på att avtjäna fängelsestraff, säger Anders Perklev. Enligt RÅ:s uppskattning är det omkring en tredjedel av ärendena som påverkas av HD:s avgöranden. Kammaråklagare Yngve Rydberg arbetar med genomgången hos Riksåklagaren. – Riksåklagaren och Ekobrottsmyndigheten har tillsammans identifierat alla ärenden där någon är dömd för skattebrott, och tagit in domarna i målet. Sedan har Skattemyndigheten tillfrågats om personen har påförts skattetillägg och när beslutet togs, berättar Yngve Rydberg. Sedan Skatteverket har svarat, granskar en handläggare ärendena. Finns det ingen grund för resning, skrivs ärendet av direkt. Om däremot förutsättningarna är uppfyllda, går åklagarna in i belastningsregistret och ser efter om personen avtjänar fängelsestraff eller står i begrepp att göra det. – Då kollar vi med Högsta domstolen Advokaten Nr 6 • 2013