Advokaten 1
Fokus Skiljeförfarande ”De flesta vill nog ha mes
t uppdrag som ombud, det är där man kan ha sitt mystiskt skimmer över sig. Det faktum att domarna som regel aldrig blir offentliga skapar hos den oinvigda en känsla av hemliga rådslag och okända metoder. Så mystiskt är det nu inte, förklarar de intervjuade advokaterna. Däremot gör bristen på praxis i form av mängder av rättsfall att det är mycket viktigt att få vara med och lära av äldre, mer erfarna advokater. – Det finns en massa böcker om skiljeförfaranden, men skiljeförfaranden är en väldigt praktisk sak att hålla på med, mycket ”learning by doing”. Det finns en enorm massa situationer som uppkommer, som det inte står om i någon bok. Att då ha någon som varit med i 35–40 år att diskutera med är oerhört mycket värt, säger Henrik Fieber. Den äldre advokatens klassiska principalroll gentemot nya generationer blir alltså mycket tydlig inom området skiljeförfarande. Alla de intervjuade tycker också att de fått ett gott stöd av mer erfarna kolleger. Utbytet inom byrån förblir sedan en viktig resurs. – Det faktum att man är inom byrån gör att man som ombud kan diskutera ganska öppet, vilket är till stor hjälp. Som skiljeman kan man ju inte diskutera lika öppet men man kan använda sig av anonymiserade rättsliga frågor. Inom byrån finns alltså den viktigaste kunskapskällan, säger Gisela Knuts. Förutom diskussionerna på byrån har det också med tiANTALET VERKSAMMA INOM SKILJEFÖRFARANDEN Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut, SCC, undersökte för ett par år sedan hur många som arbetar med skiljeförfaranden i Sverige. Det handlade då om ungefär femhundra personer totalt som specialiserat sig på kommersiella tvister och skiljeförfaranden. De flesta av processoch skiljeförfarandeadvokaterna är män, men andelen kvinnor har troligen ökat på senare år. SCC:s generalsekreterare Annette Magnusson uppskattar att andelen är ungefär som i advokatkåren som helhet, alltså runt 20 procent. 30 den utvecklats en omfattande så kallad best practice inom skiljeförfaranden, alltså vedertagna sätt att hantera olika problem. Det pågår också ett stort erfarenhetsutbyte i de olika tidskrifter som behandlar skiljemannarätten. – Det pågår ett oerhört intensivt artikelskrivande, i svenska skrifter, men särskilt i internationella skrifter. Det är A och O att läsa och hänga med i resonemang och trender. Det skrivs ovanligt mycket om skiljemannarätten, förklarar Charlotta Falkman. Förutom det praktiska hantverket, som man lär genom erfarenhet, samtal och läsning, lyfter alla skiljedomsadvokaterna fram goda språkkunskaper som helt grundläggande för att lyckas med en karriär inom skiljemannarätten. Engelska är arbetsspråket vid internationella skiljeförfaranden över hela världen, och en nödvändighet. Men också andra språk kan vara till hjälp. – Det är väldigt viktigt att kunna en i det närmaste perfekt engelska. När det gäller att bli utsedd till skiljeman och att kunna dra in klienter som ombud så tror jag starkt på att ju bredare språkkunskaper man har desto bättre kan man komma ifråga. Helt enkelt därför att parter och klienter lättare får förtroende för dig om du kan deras språk, säger Gisela Knuts. James Hope, som själv arbetar med att lära sig mandarinkinesiska, är inne på samma linje. Goda språkkunskaper bidrar till bättre kontakter och större förståelse för parterna, menar han. KVITTO PÅ FÖRTROENDE Efter ett antal år som ombud i skiljeförfaranden brukar många advokater få frågan om de också kan tänka sig att sitta som skiljemän själva. Skiljemännen utses som regel antingen av det skiljedomsinstitut där förfarandet hålls, eller av parterna. Det innebär att advokater inom skiljeförfarande ena dagen kan möta en annan advokat som motpartsombud, och nästa dag få frågan från samma advokat om man vill döma i en tvist. – Det är ett förtroendeuppdrag, i första hand gentemot kollegerna, men också bolagen. Man har förtroende för en Advokaten Nr 6 • 2013