Advokaten 1
Fokus Skiljeförfarande ett skiljeförfarandeland,
så gynnar det oss allihopa. Då blir kakan större.” Henrik Fieber – Den är enkel jämfört med den mer tungrodda anglosaxiska kulturen som också är dyrare, förklarar hon. Mattias Göransson anser att just de svenska advokaternas styrka är ett starkt argument för att lösa tvister i Sverige. – Precis som man säger att amerikaner är duktiga entreprenörer och att fransmän är duktiga på kultur, skapar Sverige goda jurister. Jag har processat med ombud från hela världen, och vi är väldigt bra på juridik. Jag tror att ”lagomsamhället” spelar stor roll för det. Vi är lite nyktra och snusförnuftiga, och lite lågmälda sådär. Vi är bra på att hantera tvister, säger han. GÖR KAKAN STÖRRE Det finns alltså många starka argument för att näringslivet även i fortsättningen ska förlägga sina tvister till Sverige. Alla de unga ombuden och skiljemännen är också fast beslutna att försöka föra ut dem. SCC:s generalsekreterare Annette Magnusson märker detta tydligt. – Många delägare på byråerna som sysslar med detta samarbetar och tar gemensamma initiativ. De ser att detta är ett gemensamt svenskt intresse, att föra fram Sverige internationellt, säger hon, och pekar på just de yngre advokaterna som samarbetar för att vidga varumärket Sverige. ”Vänskaplig konkurrens” kallar Charlotta Falkman stämningen mellan de nya skiljemännen och ombuden. – Det är klart att det är hård konkurrens mellan byråerna för att få skiljemannauppdrag och ombudsuppdrag, precis som på alla andra områden. Men något som jag tror SKILJEFÖRFARANDE FORTSATT POPULÄRT Flera internationella studier har visat att en majoritet av företagen föredrar skiljeförfarande framför domstolsprocesser, åtminstone vid internationella tvister. Det finns dock ett orosmoment, och det är kostnaderna för att tvista, som enligt de tillfrågade företagen riskerar att bli för höga. Bilden av hur antalet tvister påverkats av den globala lågkonjunkturen 2008 är kluven. Enligt 2013 International Arbitration Survey, från The School of International Arbitration (SIA), upplevde de tillfrågade företagen inte att antalet tvister ökat efter 2008 års kris, en upplevelse som dock motsägs av statistiken från de internationella instituten som hade rekordmånga tvister år 2009. är unikt är den höga grad av samverkan och nätverkande som finns. I vart fall vi i den unga generationen nätverkar otroligt mycket och utbyter erfarenheter med varandra, säger hon. Henrik Fieber upplever en starkt kollegial stämning inom kåren av ombud och skiljemän. – Insikten finns att vi är i samma båt, och om vi hjälps åt att marknadsföra Sverige som ett skiljeförfarandeland, så gynnar det oss allihopa. Då blir kakan större. Till det ska vi också lägga att vi är varandras klienter också. Vi utser ju varandra till skiljemän, konstaterar Fieber. James Hope har samma känsla. – Det är viktigt med kontakter och det är också ganska lätt att få dem. Det som är kul med det här är att man vet inte, en gång är man emot någon, nästa gång sitter han kanske som skiljeman, så man måste ha respekt för varandra, säger han. n Claes Lundblad om de nya inom skiljeförfarande – vänd! plats på Juridicum att använda rätten för att uppnå en tänkt klients kommersiella mål eller andra syften. Kursen ska alltså inte bara ge teoretiska kunskaper, utan också en försmak av praktiskt arbete med skiljeförfaranden. Många av föreläsarna på kursen är också praktiskt verksamma som skiljemän eller ombud i skiljeförfaranden. Skiljeförfaranden beskrivs av erfarna skiljemän som ett hantverk som måste läras praktiskt. Vad kan en universitetsutbildning tillföra? – Det är sant att det handlar om ett hantverk. Men för att bli skicklig i ett hantverk krävs kunskap att bygga på. En särskild utbildning i skiljemannarätt kan ge studenterna en förståelse för komplexiteten i de problem de kommer att möta i sitt yrkesliv. Vi vill också ge redskap i form av de regler som styr Advokaten Nr 5 • 2013 skiljemannarätten och kunskap om hur man hanterar de olika rättskällorna, förklarar Patricia Shaughnessy. Tidigare kom de sökande främst från andra länder, men under de senaste åren har intresset bland svenska jurister och juriststudenter ökat. En del av de antagna svenskarna lockas dock med intressanta arbeten och väljer att avstå från kursen, berättar Patricia Shaughnessy. Hon tillägger att många unga jurister och advokater söker till programmet efter att ha arbetat med skiljeförfaranden i några år. – De vill få en djupare och mer utförlig kunskap om de rättsliga och teoretiska frågor som de stöter på i arbetet, men inte har tid att gå till botten med, säger Shaughnessy, som kan konstatera att arbetsgivarna generellt är mycket nöjda med hennes tidigare studenter. n 33 Patricia Shaughnessy.