Advokaten 1
Ledare Generalsekreteraren ANNE RAMBERG Om vikten
av Snowden SOMMAREN HAR, utöver strålande väder, innehållit dramatiska rapporter om den numera världsberömde Edward Snowdens öden och äventyr. Den 30-årige datateknikern avslöjade USA:s och även Storbritanniens omfattande massavlyssning av egna och andras medborgare. Den bild som nu tonar fram är följande. Redan 2007 startade man i USA det så kallade Prismprogrammet. Detta skapar förutsättningar för elektronisk övervakning av Microsofts, Yahoos, Googles, Facebooks, Paltalks, Skypes, Youtubes och Apples servrar, bara för att nämna några av de största leverantörerna av internettjänster. Detta program möjliggör för National Security Agency, NSA, (USA:s motsvarighet till Försvarets radioanstalt, FRA) att hämta och lagra så kallade metadata, såsom tid, datum och plats för meddelanden, chats, emails och annan kommunikation. I likhet med vad som hävdas när det gäller FRA:s signalspaning uppges programmet endast syfta till att inhämta utländsk kommunikation, som om nu detta skulle göra övervakningen mer godtagbar. Men, i likhet med den svenska signalspaningen träffar Prism även inhemsk kommunikation eftersom mycket av trafiken går via nationella servrar. Prismprogrammet godkändes ursprungligen av den amerikanska kongressen genom Patriot Act 2007 och Foreign Surveillance Act (FISA) Amendments Act 2008. Programmet förlängdes nyligen av kongressen för en ytterligare femårsperiod. Det är, som historien lär oss, ingalunda ovanligt att förment tidsbegränsade lagar förlängs för att efter viss tid permanentas. Detta gäller inte bara företeelser som värnskatten. Ett annat och mer närliggande exempel är 1952 års tvångsmedelslag, den så kallade Enbomslagen, som innan den permanentades 2008 förlängdes ett fyrtiotal gånger! Den politiska praktikaliteten tar över den principiella grunden för lagstiftningen. Ändamålsförskjutning utgör ett praktiskt politiskt instrument. UTÖVER DE AMERIKANSKA kongressbesluten har Prismövervakningen godkänts av den särskilt inrättade specialdomstolen Foreign Intelligence Surveillance Court. Också i Sverige har vi inrättat en liknande ”specialdomstol” benämnd Försvarsunderrättelsedomstolen. Dess uppgift är att ge tillstånd till inriktningen av den svenska signalspaningen. Till skillnad från vad som är fallet i USA finns hos oss bland 4 annat insyn genom så kallade integritetsskyddsombud med uppgift att bevaka enskildas integritetsintresse. Också Storbritannien har de senaste två åren introducerat ett avlyssningsprogram liknande Prism med fokus på kabeltrafiken under vatten. Systemet kallas Tempora. Ingen vet av naturliga skäl hur omfattande dessa program är. Klart är att de inte bara utgör ett oacceptabelt intrång i människors integritet utan också allvarliga ingrepp i de privilegier som advokaternas klienter har rätt till. EU-KOMMISSIONENS VICE ORDFÖRANDE, tillika kommissionär för rättsliga frågor, grundläggande rättigheter och medborgarskap, Viviane Reding reagerade föredömligt skarpt så snart det kom fram information om det engelska spionprogrammet. Hon tillskrev Storbritanniens utrikesminister och uttryckte stor oro med begäran om närmare förklaring rörande Temporaprogrammets innehåll och omfattning. EU fördömde också tydligt USA:s Prismprogram. Den svenska kommissionären för inrikes frågor, Cecilia Malmström, reagerade också med föredömlig tydlighet. Hon hotade i ett brev till USA:s säkerhetsminister att stoppa utlämningen av finansiell information om banköverföringar och flygpassagerardata. Hon föreslog bland annat tillsättandet av en transatlantisk expertgrupp för att utreda problem relaterade till Prismprogrammet. EU-parlamentet sköt dessutom upp omröstningen av det europeiska dataskyddsdirektivet. Omfattande ändringar diskuteras nu inom EU i syfte att åter introducera nödvändiga skyddsmekanismer för den personliga integriteten. Det kan i sammanhanget noteras att sådana skyddsmekanismer var införda i det tidigare förslaget till dataskyddsregler. Man hade där föreslagit att myndigheter i tredje land skulle kunna få tillgång till EU-data bara om detta var täckt av en juridiskt bindande överenskommelse. Men, denna bestämmelse ströks ur den text som publicerades i januari 2012. Föga överraskande föregicks den strykningen av påtryckningar från USA:s regering. UTÖVER DE ALLVARLIGA INTEGRITETS- och rättssäkerhetsaspekter som avlyssningen innebär på ett generellt plan, innebär avlyssningen ett allvarligt hot mot advokaters tystnadsplikt, något som Rådet för de europeiska advokatsamfunden, Advokaten Nr 6 • 2013