Sten Omslag
Sten Innehåll
Sten Ordföranden har ordet: Historia, samtid och f
ramtid
Sten Kort & gott: Italiensk återvinning, Brännlyck
esmycke, Jäders kyrka
Sten Stenbrottet: Brännlyckan
Sten Intervju: Linus Alfredsson
Sten Tema: Nya gravtraditioner
TEMA NYA GRAVTRADITIONER ”Det kunde komma kunder
med fönsterbänkskivor och annat som de villa ha namn graverade i. På en grav satt under många år en brevlåda.” romska gravar. Det är fantastiska gravbyggen. Romerna i Malmö hade förr enkla, ”svenska” gravar, ofta bara en stenplatta med namn, lutad mot en träpinne, men när det här området öppnades 1990 började en ny generation skaffa extravaganta gravar, inspirerade av äldre romska gravplatser på Balkan. De som ligger här är såväl katoliker som protestanter och pingstvänner, men en gemensam regel är att kroppen och kistan inte får nudda jorden. Gravarna byggs därför som 1,60 meter djupa kistkammare. På så vis uppstår den speciella estetiken med stenlådor ovan mark, staket och överbyggnader med nyklassiska detaljer, frontespiser och kolonner i en eklektisk mix av stilar och sten sorter, egentli gen samma slags gravar som på 1800-talskyrkogårdar, där prakten och materialen skulle signalera status och ställning i samhället. Henry Anderssons anlitas ofta för att bygga kryptor av lecablock, klä gravarna med granitplattor, hugga lock och namn eller leverera lasergraverade bilder som är vanliga här. Det kan vara stora helfigurer av Maria Jesus moder eller porträtt av mormor. – Ibland får vi bara ett passfoto att utgå ifrån. Firman anlitar Norrsten i Burträsk som är specialister på foto stenar. Mycket pengar läggs på de här gravarna, det är viktigt att visa hur mycket man älskade sina närmaste. Hela släkter hjälps åt att betala. Beroende på ekonomin görs stenarbetena ofta utomlands, mest i Polen med exporterad svensk sten. Ibland blir kvaliteten lidande. Rickard visar en grav med norsk blå labrador, men med delar från olika block och brott. – Vi är tre gånger så dyra, men om vi hade gjort det här jobbet hade vi använt samma sten. Man får det man betalar för. Sven-Erik Aspeklev berättar att gravarna från början byggdes utan större kontroll. – Det kan vara besvärligt att följa gravreglerna när det gäller större byggnader, särskilt om stenarbetena är gjorda utomlands och för länge sedan. Vi har en skyldighet att kontrollera säkerheten och det har vi inte gjort på de romska kvarteren ännu. – Vi behöver hitta sätt och metoder, men det ska vi lösa. V 16 issa gravbyggen stannar av när det inte betalas längre. Stendetaljer blir liggande vid sidan om, omonterade, medan livet rullar vidare. Firman har dock få problem med betalning från romska kunder. Rickards morbror berättade om romer som såg stenhuggaren som en ”mörkerman”, någon som arbetar med döden och som inger respekt. – Jag försöker hålla samma höga standard i mitt bemötande av alla kunder. Att den hållningen fungerar får Rickard bekräftat hela tiden. Romer är en utsatt grupp. I Rickards affärer med dem har många blivit tacksamma över hans reko bemötande, något de sällan har stött på tidigare. – Det finns en djupt rotad antiziganism som romer har svårt Judisk grav. Seden att lägga en liten sten på graven, ett icke-levande minne som håller längre än blommor, är ur– sprungligen judisk men har spritt sig. att komma ifrån. Jag försöker göra min lilla del för att ändra det. Rickard Lagerström har huggit sten sedan ungdomen. Hans morbror Gilbert Nilsson tog över stenhuggeriet från Henry Andersson 1977 och drev det till 2006, då han inte kunde hugga mer på grund av skador. Firman gick i konkurs. Rickard tog över. Då hade han avslutat en karriär som krögare, ledsnat på stress och sena kvällar. Det var svårt att förena restauranglivet och familj. I alla år hade han besökt morbrorns stenhuggeri, fått sommarjobb, monterat, hjälpt till med gjutningar. – Det var intressant och jag fick större förtroende, började hugga. I början var det mycket övervakning och många stenar som gick åt skogen, men jag blev bättre. År 2003 började han på firman på heltid. Krogbranschen hade lärt honom att arbeta med upplevelser, något som är viktigt också i stenbranschen. – Ger man folk vad de vill ha, men också överträffar deras förväntningar så att de känner sig sedda, då är allt vunnet. Det kan till exempel röra sig om att matcha stensättning med urnnedsättning. Sörjande kan resa in från hela Sverige eller världen och får då uppleva hur gravstenen kommer på plats direkt. – Det avslutet är ofta uppskattat. Folk åker hem till Haparan da igen och känner att mormors gravsten blev jättefin. L ängst ute i kanten av Östra kyrkogården, vid Rosengårds yttersta kvarter, ligger kvarteren för muslimska gravar. De äldsta är från 70-talet. På den nyaste av delningen fylls gravarna på snabbt. Nya områden i närheten ställs i ordning för framtiden. En stor grupp muslimer har blivit äldre. De senaste tio åren har den här delen av kyrkogården vuxit med flera hundra procent. Enligt muslimsk sed ska den avlidne begravas inom 24 timmar, utan kremering eller kista, och graven ska vara vänd mot öster. Det bildas en tjusig riktning över området med alla gravarna åt samma håll. Gravarnas utseende varierar. Muslimer från Balkan tar med sig sina traditioner och estetik och det avspeglar sig i gravstenarna, medan muslimer från Afghanistan ofta låter graven vara omärkt. Det världsliga saknar betydelse när man möter paradiset. Saudiarabiens förra kung är till exempel lagd tillsammans med vanligt folk, med bara en liten gravsten. Variationerna är härliga. – Det kunde komma kunder med fönsterbänkskivor och annat som de villa ha namn graverade i. På en grav satt under många år en brevlåda. Typiskt är de gröna trämarkörer som sätts på nya gravar i väntan på att en riktig gravsten ska komma på plats. Markörerna visar dels gravens utbredning, det är förbjudet att kliva på en grav, dels vem som ligger där. Formerna, snedsågade eller rundade, anger vilken trosinriktning den döde hade. Grönt är en helig färg i islam. Ibland blir trästyckena stående, tillfälligheten blir permanent. Det blev aldrig någon gravsten. Rickard minns många namn härute, han har själv huggit dem. Vi ser graven för Zlatans bror. På en sten sitter fem fåglar. En död man lämnade fru och fyra barn efter sig. En kvinnas gravsten visar hennes favoritsyssla: en kaffekopp och en cigarett på ett askfat.
Sten Projekt: Gustaf Vasa kyrka
Sten Projekt: Askims askgravlund
Sten Projekt: Fredrikskyrkan
Sten Projekt: Söndrums ängskyrkogård
Sten De stenprisnominerade 2018
Sten Teknik & Underhåll: Kyrkogårdsmurar
Sten Krönikan: Ronny Holm
Sten Marknaden