Sten Omslag
Sten Innehåll
Sten Ordföranden har ordet: Historia, samtid och f
ramtid
Sten Kort & gott: Italiensk återvinning, Brännlyck
esmycke, Jäders kyrka
Sten Stenbrottet: Brännlyckan
Sten Intervju: Linus Alfredsson
Sten Tema: Nya gravtraditioner
Sten Projekt: Gustaf Vasa kyrka
Sten Projekt: Askims askgravlund
Sten Projekt: Fredrikskyrkan
Sten Projekt: Söndrums ängskyrkogård
Sten De stenprisnominerade 2018
VALNÖTSTRÄDET Kvarteret Valnötsträdet vid Kalmar
slott fick namn efter valnötsträden som på 1700–talet planterades i trädgårdar på platsen där man rivit den medeltida staden. Platsen har sedan legat dold under en park i flera hundra år. För några år sedan sålde Kalmar kommun marken och gick in i ett ”samverkansprojekt” med Statens konstråd, Riksantikvarieämbetet, Arkdes och Boverket. I gestaltningsprogrammet Medeltidens nutid skulle arkeologiska utgrävningar vara vägledande, med målet att åskådliggöra Kalmars betydelsefulla historia, bland annat Kalmarunionen 1397. Markbeläggningar av både huggen sten och fältsten från 1200– till 1400–tal grävdes fram. Stenarbetena höll mycket hög klass och visade att bebyggelsen liknade den i Visby och andra anrika städer runt Östersjön. Ett beslut togs om att återskapa torgets markbeläggning på ett sätt som gav uttryck för platsens forna status. Gamla slitna borgmästarhällar från kommunens stenlager fick bilda ramverket för torgets gränser mot den forna bebyggelsen. Torgytan och några av de medeltida gatusträckningarna återknyter till historien genom stensorter — unionsstenar — som representerar dåtidens nordiska union. Danmark representeras av skånsk diabas, svart granit, Vångagranit, Blekinge grå och Hallandiagnejs. Sverige representeras av grå och röd Bohus, Flivik samt Älvdals– kvartsit. Norge representeras av Labrador, ljus och mörk, samt vit Stören. Det nutida Finland representeras av grå Kuru. Resultatet är en unik markbeläggning med mosaiksten som stenläggarna skickligt komponerade på plats. De hög glanspolerade stenarna utgör en liten procent, men ger beläggningen ett gnistrande uttryck som påminner om historiens glansdagar. 38 FOTO: ANNA RUT FRIDHOLM NATIONALMUSEUM Det är ett de största prestigeprojekten i Sverige under senare år. När allmänheten i oktober åter får tillträde till National museum har drygt fyra år gått sedan renoverings– arbetet inleddes våren 2014. Den som följt arbetet från utsidan har bland annat kunnat följa ett metodiskt ansiktslyft där taket har fått ny kopparplåt, fasaden putsats och runt 1 200 kalkstensblock har bytts ut. På insidan har totalt har runt 3 000 kvadrat ny ljusgrå och gråbrun Borghamnskalksten i olika bearbetningar – normalslipad och borstad — kommit på plats, på både golv och väggar. Museets publika ytor har ökat med cirka 2 300 kvadratmeter, varav 800 utgörs av ny utställningsyta på entréplanet. Totalt upptas 5 300 kubikmeter i olika utrymmen av installationer. Någon har räknat ut att det motsvarar 52 stadsbussar. Dessutom har man byggt en ny restaurang med 140 platser och ett kafé med bar för 120 gäster Valvutrymmen som tidigare användes som lageryta har blivit ett stort och avlångt kapprum, indelat i sektioner. Rummet för– binds med två trappnedgångar från var sina ändar och bildar ett slags neutral hållplats med förvaringsskåp, toaletter, bänkar och andra faciliteter: en plats att samlas på vägen vidare till eller från utställningsloka– lerna. Kalkstensgolvet och teglet i det välvda taket ger en väldigt varm inramning. Det ser redan ut som att ljusgårdarna och stenen alltid har varit en del av museet, men för den återkommande museibesökaren är det förstås en stor skillnad.
Sten Teknik & Underhåll: Kyrkogårdsmurar
Sten Krönikan: Ronny Holm
Sten Marknaden