Kollega 1
Kollega Sida 2
Kollega Sida 3
Kollega Sida 4
Kollega Sida 5
Kollega Sida 6
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10
Kollega Sida 11
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13
Kollega Sida 14
Kollega Sida 15
Kollega Sida 16
Kollega Sida 17
Kollega Sida 18
Kollega Sida 19
Kollega Sida 20
Kollega Sida 21
Kollega Sida 22
Kollega Sida 23
Kollega Sida 24
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28
Kollega Sida 29
Kollega Sida 30
Kollega Sida 31
Kollega Sida 32
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34
Kollega Sida 35
Kollega Sida 36 till Sverige på 1930-talet. När Ös
tblocket rasade ihop kände Gunnar att tiden var mogen att söka upp sina rötter. – De sista åren innan DDR brakade samman var svåra. Det fanns nästan inget att köpa i aff ä- rerna, miljöproblemen var enorma och husen fallfärdiga. Tiden hade inte bara stått still, den hade gått baklänges. Ingen kunde begripa hur jag som svensk ville bosätta mig här, i DDR såg man Sverige som ett föregångsland. Men jag förstod att världens största marknad hade öpp- nat sig, den bakom järnridån. Gunnar Grosse började med att importera och sälja svensk takplåt, men insåg snart att telefonin var lika eftersatt som husen, ofta delade fl era hushåll på en telefon. – 1992 fi ck jag kontakt med Ericssons utveck- lingsavdelning i forskningsbyn Ideon i Lund och blev distributör för deras nya digitala mobil- satsning i Tyskland. Första året sålde vi telefo- ner för 63 miljoner mark, minns Gunnar inte utan stolthet. Trots den inledande succén beskriver han de första åren som att springa i en lång tunnel som rasar bakom ryggen. I mitten av 90-talet kom vändningen, östtyskarna fi ck det allt bättre och Komsa växte så att det knakade. I dag har bolaget 1 000 anställda och är listat som ett av Tysklands mest expansiva och lönsamma företag. Tyskland ligger en bit efter Sverige på jäm- ställdhetsområdet, det är ovanligt att pappor tar ut föräldraledighet och i före detta Västtyskland är det fortfarande vanligt att kvinnorna stannar hemma och tar hand om barn och hushåll. I DDR hörde det däremot till att även kvinnorna arbetade och murens fall har inte förändrat den saken. På Komsa är 60 procent av medarbetarna kvinnor och Gunnar Grosse medger att kvin- nodominansen är ett medvetet drag från hans sida. – Kvinnor är tacksammare. Och de har, om jag får generalisera, inte lika hög benägenhet att fl ytta som män. Får en kvinna en bra utbildning på företaget och en kontinuerlig kompetensut- veckling sitter hon inte och läser platsannonser eller funderar på var hon kan få mer lön. Gunnar Grosse tror att Komsa hade varit ett helt annat företag i dag om man inte bedrivit sin föräldravändliga linje. – Det hade varit svårare att rekrytera. Tack vare all publicitet i media får vi mycket gratis, folk hör av sig till oss. Och vi hade blivit av med medarbetare i större utsträckning. Headhunters är på oss hela tiden, men vi får faktiskt behålla väldigt många. Att vi har varit så sociala har helt klart bidragit till framgången. Med ”sociala” syftar han bland annat på de fritidsaktiviteter som företaget ordnar för de anställda och deras familjer med jämna mel- lanrum. Medarbetarnas partner får ett eget exemplar av Komsas interntidning för att kunna hänga med i vad som händer på företaget. Kom- sa erbjuder också gratis massage, vaccinationer och viss läkarvård till personalen. Filosofi n och människosynen som präglar Komsa och Gunnar Grosses ledarskap har han till stor del hämtat från den svenska arbetar- rörelsen, före fl ytten till Tyskland arbetade han många år inom Folksam och KF. – Det är framför allt tilltron till den enskilde individens möjlighet att växa om den får ansvar och befogenheter. Den tyska regeringen har nyligen utsett Gunnar till förebild och ambassadör i delsta- ten Sachsen när det gäller jämställdhetsfrågor. Uppenbarligen ett tveeggat nöje: – Det innebär att jag får åka runt och hålla föredrag för en massa kvinnoorganisationer i tid och otid, säger han. FAKTA: Det som händer inom den tyska arbetsmarknaden har stor betydelse för utveck- lingen i Sverige. Bland annat på grund av att landet är den svenska industrins viktigaste handelspartner. – Tyskland är Europas befolkningsmässigt största land och deras ekonomi är gigantisk. Allt som händer där påverkar övriga Europa. Svenska arbetsgivare tittar naturligtvis på vad som händer i Tyskland, får de låga löneavtal hävdar man att det bör Sverige också ha, säger Tore Sellgren, internationell sekreterare på Unionen. Den tyska arbetsrätten är delad i två skilda system. Ett på nationell och regional nivå, som påminner om det svenska, och ett ute på företa- gen med så kallade Betriebsrat (företagsråd). – Facken i Tyskland är starka på nationell och regional nivå när det gäller att teckna kollektivavtal med arbetsgi- varorganisationerna, men de fi nns inte på företagen. Facket har ingen förhandlings- eller informationsrätt mot den enskilda arbetsgivaren, det sköter i stället företagsrådet, förklarar Tore Sellgren. Företagsråden är motpar- ten till företaget i lokala förhandlingar, men de är inga fackliga organisationer. Leda- möterna väljs av samtliga anställda, både organiserade och oorganiserade. – Råden har långtgående befogenheter och skyldighet att kontrollera att arbetsgiva- ren uppfyller alla sina förplik- telser, oavsett om det är lokala beslut eller centrala avtal. Om arbetsgivaren missköter sig går man till domstol, det fi nns ett speciellt system med lokala och regionala arbets- domstolar. De två giganterna inom tysk fackföreningsrörelse heter Verdi och IG Metall. Den sistnämnda har närmare 2,5 miljoner medlemmar inom industrin och organiserar både arbetare och tjänstemän. De går på gemensamma kollek- tivavtal. Verdi har 2,7 miljoner medlemmar varav majori- teten är offentliganställ- da eller tjänstemän inom den privata sektorn. Sören Heine hämtar dottern Lisa-Marie efter en lång arbetsdag på kontoret, respektive dagis. »Ingen kunde begripa hur jag som svensk ville bosätta mig här, i DDR såg man Sverige som ett föregångsland.« Gunnar Grosse 36 KOLLEGA 5-08 32koll05.indd 3632koll05.indd 362008-04-28 12:22:562008-04-28 12:22:56
Kollega Sida 37
Kollega Sida 38
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40
Kollega Sida 41
Kollega Sida 42
Kollega Sida 43
Kollega Sida 44
Kollega Sida 45
Kollega Sida 46
Kollega Sida 47
Kollega Sida 48
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53
Kollega Sida 54
Kollega Sida 55
Kollega Sida 56
Kollega Sida 57
Kollega Sida 58
Kollega Sida 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68
Kollega Sida 69
Kollega Sida 70
Kollega Sida 71
Kollega Sida 72
Kollega Sida 73
Kollega Sida 74
Kollega Sida 75
Kollega Sida 76