Kollega 1
Kollega Sida 2
Kollega Sida 3
Kollega Sida 4
Kollega Sida 5
Kollega Sida 6
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10
Kollega Sida 11
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13
Kollega Sida 14
Kollega Sida 15
Kollega Sida 16
Kollega Sida 17
Kollega Sida 18
Kollega Sida 19
Kollega Sida 20
Kollega Sida 21
Kollega Sida 22
Kollega Sida 23
Kollega Sida 24
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28
Kollega Sida 29
Kollega Sida 30
Kollega Sida 31
Kollega Sida 32
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34
Kollega Sida 35
Kollega Sida 36
Kollega Sida 37
Kollega Sida 38
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40 Det är trångt i hissen, i Sensus
lokaler på Södra Hamngatan i Göteborg. Katarina Atter- ström motar hissdörren med sin ena fot. Mar- cus Nilsson fi lmar. Framför kameran agerar Annika Broman och Jörgen Bjerre. – Gör det som ni gör när ingen ser på. Pilla er i näsan, sjung opera, kläm fi nnar eller le mot er själva i spegeln, uppmanar Airiskonstnären Jeanette Frank. Gruppmedlemmarna har turats om att skri- va manus till olika fi lmsekvenser. För några veckor sedan spelades Marcus Nilssons kon- spirationshistoria in i kulverten i källaren. Om hackare som tagit sig in i datasystemet. – Det häftigaste med att få in en konstnär, är att man vågar pröva sina halvgalna idéer. I van- liga fall gör vi kreativa utbildningar för andra, nu får vi använda vår egen fantasi, säger Mar- cus Nilsson, utställningsguide och utbildare på studieförbundet Sensus. Sedan drygt ett halvår deltar Sensus fem kontor i Västsverige i Airisprojektet, ett sam- arbetsprojekt mellan kultur och arbetsliv i Väs- tra Götaland. Yrkesverksamma konstnärer är på en arbetsplats i genomsnitt en dag i veckan under åtta månaders tid. Konstnärerna deltar i workshops och diskussionsgrupper. Och för in nya tankesätt. – Vi har genomgått den ena organisations- förändringar efter den andra. Den största när TBV och Sveriges Kyrkliga studieförbund slogs samman år 2004. Förändringarna har formu- lerats på papper, men behövde också förankras känslomässigt hos personalen, säger Annika Broman, verksamhetsutvecklare och initiativta- gare till att Airisprojektet kommit till Sensus. Gamla värderingar har levt kvar. De anställ- da som följt med från TBV har ofta förknippats med kompetensutveckling inom näringslivet och de anställda från Sveriges kyrkliga studie- förbund har kopplats ihop med religion och livsfrågor. När en konstnär kom in på arbets- platsen började saker hända. – Att jobba med andra uttryckssätt än språ- ket, har gjort att vi har närmat oss varandra. Genom att släppa på invanda rutiner och bli Tystnad,tagning! Två studieförbund slogs ihop – en konstnär i arbetsgruppen har fått personalen att utmana sina gamla fördomar om varandra. Förut var det de från TBV med kritstrecksrandiga kostymer och vi från Sveriges kyrkliga studieförbund som förväntades be varje morgon, säger Jörgen Bjerre, numera anställd på Sensus. Text Kristina Karlberg Bild Anna-Lena Lundqvist Vad gören konstnärför nytta? Sedan 2005 har forskaren Michael Eriksson och hans kollegor vid Stif- telsen IMIT på Chalmers tekniska högskola i Göteborg, studerat Airis- projektets effekter på arbetsplatser. ➼ Vilka resultat har ni kommit fram till? – Vi ser en tendens att sjukfrånva- ron minskar när en arbetsplats tar in en konstnär. Framförallt långtidssjuk- skrivningarna. Vi kan också se att konstnärerna tillför en kreativ logik. Många arbetsplatser styrs av hårda krav på kostnadseffektivitet, med snäva ramar och lite utrymme för den kreativitet som egentligen fi nns hos personalen. När det kommer in en konstnär på arbetsplatsen som ifrågasätter gamla mönster och visar på nya lösningar startar en förändring. – I enkäter och intervjuer uppger många att arbetsklimatet har förbättrats och att de vågar bjuda mer på sig själva inför kollegorna. – En konstnär verkar starta processer som gör att trivseln på arbetsplatsen ökar. Arbetsglädje minskar ohälsa. Det är egentligen inte så konstigt. Forskningsresul- taten ska följas upp under hösten, då ytterligare arbetsplatser ingår i studien. De tendenser vi ser idag, kan då komma att säkerställas statistiskt.➼ Varför en konstnär istället för en organisationskonsult? – En konstnär blir en i arbetslaget och stannar under en längre period. Andra uttryckssätt som till exempel dans, teater eller foto kommer i fokus. Stress och låsningar minskar ofta när vi använder andra kanaler än språket.➼ 40 KOLLEGA 5-08 40koll05.indd 4040koll05.indd 402008-04-28 12:34:072008-04-28 12:34:07
Kollega Sida 41
Kollega Sida 42
Kollega Sida 43
Kollega Sida 44
Kollega Sida 45
Kollega Sida 46
Kollega Sida 47
Kollega Sida 48
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53
Kollega Sida 54
Kollega Sida 55
Kollega Sida 56
Kollega Sida 57
Kollega Sida 58
Kollega Sida 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68
Kollega Sida 69
Kollega Sida 70
Kollega Sida 71
Kollega Sida 72
Kollega Sida 73
Kollega Sida 74
Kollega Sida 75
Kollega Sida 76