Kollega 1
Kollega Sida 2
Kollega Sida 3
Kollega Sida 4
Kollega Sida 5
Kollega Sida 6
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10
Kollega Sida 11
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13
Kollega Sida 14
Kollega Sida 15
Kollega Sida 16
Kollega Sida 17
Kollega Sida 18
Kollega Sida 19
Kollega Sida 20
Kollega Sida 21
Kollega Sida 22
Kollega Sida 23
Kollega Sida 24
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28
Kollega Sida 29
Kollega Sida 30
Kollega Sida 31
Kollega Sida 32
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34
Kollega Sida 35
Kollega Sida 36
Kollega Sida 37
Kollega Sida 38
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40
Kollega Sida 41
Kollega Sida 42
Kollega Sida 43
Kollega Sida 44
Kollega Sida 45
Kollega Sida 46
Kollega Sida 47 ➼ KNARKET KOSTARMILJONER – Men Las
se åkte fast och fi ck fyra år på Till- berga. Jag var med under besöken och minns fortfarande hur jag fi ck gå in i ett rum och sitta där med en plit medan min mor och min styvfar gick in i ett annat rum. September 1969. Den värsta stormen före Gudrun drar in över västkusten och tar tio män- niskors liv. Samtidigt fl yttar familjen från Avesta till Gropens gård i Hammarkullen, Göteborg. – Det var nybyggt, ett jättefi nt område. Jag bör- jade i Bredfjällsskolan och behövde hävda mig. Jag var ju en lappjävel från Dalarna som snabbt fi ck vänja mig av med min dialekt. Barn kunde vara elaka även på den tiden. När Kent kom hem och berättade att han hade blivit slagen blev han uppmanad av styvfadern att gå ner och slå tillbaka. Kent gjorde så medan Lasse hejade på honom från fönstret ovanför. Vardagen formar sig. Det fi nns mycket peng- ar. Kent sköter sig i skolan, möter våldet hemma. Polisen kommer då och då och tar hans styvfar, men modern tar honom snart tillbaka. I början av 1970-talet startar Lasse ”Svajman” en fi rma som hyr ut truckar med chauff örer på Eriks- bergsvarvet. Bara svarta pengar. När Eriksberg skulle läggas ned uppdagades det och det blev en ny vända i fi nkan. Efter tre år kommer han ut. Stenrik. Allt återgår till vardag. Kent är nu tonåring, men våldet och rädslan fortsätter. De skaff ar hund, Lasse misshandlar hunden. Han börjar samla på vapen, mängder med vapen. När kompisarna börjar röka hasch och dricka alkohol rör Kent ingenting. Han visste att det skulle bli ett helvete där hemma om han gjorde något. 17 år gammal fl yttar Kent hemifrån och börjar jobba som plåtslagare på Volvo. Han fi ck dispens eftersom han var så storväxt, de tyckte att han kunde jobba där. Det kriminella tankemönster som han vuxit upp med blommar nu ut allt mer. Han stjäl bildelar och säljer dem på egen hand. Han visste ju att man kunde tjäna pengar, det hade Lasse lärt honom. – När jag kom hem med stöldgods till honom så fi ck jag en klapp på axeln, att det var bra. Det gjorde honom glad. Så när vi gjorde inbrott på bensinstationer fi ck han alltid kassettband och cigarretter, själv rökte jag inte, säger Kent. Men sedan händer något. Kent slutar på Vol- vo och genom kontakter bland nattklubbarna börjar han jobba som dörrvakt utanför en porr- klubb och på Pustervikskällaren, allmänt kallad för ”gamla röva”. Vakterna gick under namnet hemorrojder eftersom de hängde ”utanför röva”. Det var då han fi ck chansen att göra det som andra hade gjort. 19 år gammal. I samband med festande och alkohol börjar han röka hasch. Han träff ar andra i drogsvängen och under 1980-talet växer Kent i den sfären som går hand i hand med kriminaliteten. – Det handlade om att blåsa andra företag, att beställa tio datorer som sen försvann. Jag gjorde inbrott i salonger och stal hudvårdsartiklar, klä- der, sålde Pierre Robert-parfymer… Vilka race vi gjorde, i lagerlokaler, butiker, smash and grab, bensinstationer. Vissa butiker hade nålat upp byxor och tröjor i glasmontrar utanför sina loka- ler. Vi slog sönder glaset och tog dem tills de insåg att de inte kunde fylla dem längre. Och det var missbruk hela tiden. I dag minns inte Kent att det fanns någon rädsla eller ånger. Varken under förberedelsen, när han rekade, slog till, åkte därifrån eller kom hem så var han rädd. Om rädslan kom var det när larmet gick, om polisen dök upp och det ledde till anhål- lan, förhör, häkte, inlåsning och förnedring. Ur sitt drogfria perspektiv kan Kent i dag se vad det verkligen handlade om, ett liv i förnedring. – Men när jag var mitt uppe i mitt kokain-, natt- klubbs-, GHB-missbruk fanns det inget någon kunde göra för mig. Först måste personen som behöver hjälp vara mottaglig och sen måste det fi nnas någon hjälp att erbjuda från samhället. I dag fi nns det ingenting inom kriminalvården. Det är bara konstgjord andning. Jag har ingen patentlösning på kriminalitet och missbruk, men det krävs först hårdare tag. Möt buset hårt! Man kan vara mjuk mot den människa som ber om hjälp, men i det läget som jag var, då skulle man bara ta i med hårdhandskarna. En kväll efter jobbet på Pustervikskällaren hittar Kent en ung fl icka som ligger och sover under ett fl ipperspel på en restaurang vid Järn- torget. Han blir störtförälskad i henne, hjälper henne hem till föräldrarna och säger att hon kan ringa honom om hon vill. 1979 fanns inga mobiltelefoner. Men de fann varandra igen, blev ett par och fi ck så småningom två barn, en av varje. Men det gick snett. – Jag var 19, hon var 15. Jag hade ett missbruk med mig och hon visste ingenting om den värl- den eller min kriminalitet. Hon frågade inte var jag fi ck alla pengar från, men hon förstod nog. Det var väl en fi n kille hon träff ade, säger Kent ironiskt. Efter nio år separerar de och världen som Kent kände den rasar samman. Det är i början av 90-talet, han släpper handbromsen och bör- jar knarka på heltid. Parallellt pågick kriminella handlingar som bötning, hot och försök till bankrån. – Det var ju katastrof. Jag var fortfarande kär i min fl ickvän, hon var betydelsefull för mig och det fanns mycket outtalat mellan oss. Det var som om djävulen fl ög i mig, berättar han. Samtidigt hade yrkeskarriären tagit fart. Kent tog sig ur porrsfären när barnen kom och han jobbade som marknadsassistent på ett vitvaru- företag. – Genom mitt kriminella tankemönster såg jag ganska snart att där fanns något man kunde göra. Jag hade koll på hela lagret, jag visste vilka ➼ En amfetaminmissbrukare kostar ungefär 1,5 miljon kronor om året och en heroinmissbrukare ytter- ligare några hundratusen kronor för samhället. Det har nationalekono- merna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog räknat ut. – Kostnaden varierar något bero- ende på drog och intensitet. Det stora kostnadsgapet uppstår när man går från alkohol till narkotika eftersom narkomanen måste begå så mycket brott för att fi nansiera sitt missbruk. När man går in i ett meta- donprogram blir samhällsvinsten ganska exakt 1,8 miljon kronor, säger Ingvar Nilsson. – Då har vi ändå räknat oerhört lågt, 50 procent under experternas angivelser kring stölder och vistel- setid i fängelse. Missbrukarna själva har kritiserat oss för det, men vi har medvetet lagt oss i underkant efter- som det är viktigare att vara trovär- dig på lång sikt. Vi har inte tagit med kostnader för alla åtgärder som handeln och privatpersoner gör för att skydda sig från inbrott. Vi har inte heller räknat med omätbara kostna- der som anhörigas oro och otrygghet på gatorna.➼ Vad kan samhället göra för att förebygga narkotikamissbruk? – Vi är ekonomer och vill inte tala om vad man ska göra. Det viktiga med våra kalkyler är att det inte bara är mänskligt rimligt utan också ekonomiskt klokt att satsa på reha- bilitering. – Vi har mött många som behand- lar och de säger att när missbruk- aren är redo att bryta så är deras motivation en färskvara. Man kan inte säga att de ska komma tillbaka om sex månader. 5-08 KOLLEGA 47 44koll05.indd 4744koll05.indd 472008-04-28 13:15:442008-04-28 13:15:44
Kollega Sida 48
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53
Kollega Sida 54
Kollega Sida 55
Kollega Sida 56
Kollega Sida 57
Kollega Sida 58
Kollega Sida 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68
Kollega Sida 69
Kollega Sida 70
Kollega Sida 71
Kollega Sida 72
Kollega Sida 73
Kollega Sida 74
Kollega Sida 75
Kollega Sida 76