Kollega 1
Kollega Sida 2
Kollega Sida 3
Kollega Sida 4
Kollega Sida 5
Kollega Sida 6
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10
Kollega Sida 11
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13
Kollega Sida 14
Kollega Sida 15
Kollega Sida 16
Kollega Sida 17
Kollega Sida 18
Kollega Sida 19
Kollega Sida 20
Kollega Sida 21
Kollega Sida 22
Kollega Sida 23
Kollega Sida 24
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28
Kollega Sida 29
Kollega Sida 30
Kollega Sida 31
Kollega Sida 32
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34
Kollega Sida 35
Kollega Sida 36
Kollega Sida 37
Kollega Sida 38
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40
Kollega Sida 41
Kollega Sida 42
Kollega Sida 43
Kollega Sida 44
Kollega Sida 45
Kollega Sida 46
Kollega Sida 47
Kollega Sida 48
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53
Kollega Sida 54
Kollega Sida 55
Kollega Sida 56
Kollega Sida 57
Kollega Sida 58
Kollega Sida 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64 CARINA BORGSTRÖM HANSSON HAR DISPU
TERAT I HUMANEKO- LOGI VID LUNDS UNIVERSITET DEBATT Om alla människor levde som svenskarna skulle vi behöva fyra planeter, skriver Carina Borgström Hansson, projektledare på Världsnatur- fonden WWF och forskare i hållbar utveckling. Hur många Sverige tål egentligen världen? S verige har länge betraktats som värl- dens miljösamvete och svenskarna som ett ovanligt naturälskande folk. Den första internationella miljökonferensen 1972 hölls just i den svenska huvudstaden. Vår miljölagstift- ning är bland de strängaste i Europa, och på midsommarafton går vi ut i naturen med stöd av allemansrätten och plockar sju blomster som inte är fridlysta att ha under kudden. Men vår trygga slummer störs alltmer ofta av rapporter om storleken på våra ekologiska fotavtryck. ”Svensken åttonde värsta miljö- boven i världen” stod att läsa på löpsedlarna för ett tag sedan. I beräkningar av ett lands eko- logiska fotavtryck tar man med hjälp av statistik över produk- tion och handel fram den totala mängden mat, virke, textilier, bränsle, prylar med mera som invånarna konsumerar under ett år. Sedan räknar man om detta till hur stora arealer åker, betes- mark, skogsmark, havsyta och så vidare som behövs, dels för att få fram det som konsumeras, dels för att absorbera utsläppen som bildas under tillverkning och användning av alla livsmedel, bränslen och prylar. Man kan förenklat säga att vårt sammanlagda fotavtryck består av många små biologiskt produk- tiva ytor som är utspridda över i princip hela jordklotet. Det ekologiska fotavtrycket har analyserats för alla länder som har mer än en miljon invånare, och med resultat som är föga smickrande för höginkomstlän- derna. Om alla jordens män- niskor skulle dela jordklotets produktiva arealer lika skulle varje världsmedborgare kunna använda högst 1,8 hektar. De tju- gonio rikaste länderna i världen har ett genomsnittligt fotavtryck per person på 6,4 hektar, medan de 53 fattigaste ländernas fotav- tryck är 0,8 hektar per person. En svensk lägger beslag på en nästan åtta gånger så stor del av jordklotets produktions- och absorptionsförmåga som en indier och fyra gånger så stor som en kines. Det står i bjärt kontrast mot våra regeringsföreträdares påstå- enden om att Sverige har lyckats frikoppla sin ekonomiska till- växt från ökad miljöbelastning. Påståendet fi nner möjligen visst stöd i analyser som begränsar sig till miljöbelastning som sker inom Sveriges gränser, men hur relevanta är sådana analyser i vår globaliserade värld? De mer energikrävande och allmänt miljöbelastande stegen i tillverk- ningskedjan utförs i allt större utsträckning i lågprisländer som Kina. Den svenska byggbranschen, verkstadsindustrin och bilindu- strin gör vinster som aldrig förr tack vare billiga komponenter från den koldrivna tillverknings- industrin i Kina. Men det är Kina som får bära skulden för de ökande koldioxidutsläppen från kinesiskt territorium sam- tidigt som Sveriges ekonomiska utveckling och välstånd förs fram som ett föredöme för världen. Om man inte ser annat än hur mycket pengar som fl ödar i ekonomin är det svårt att inse problemet med utvecklingen i rika länder som vårt. Stora ekonomiska fl öden (mätt i BNP) ses ju istället av många som en förutsättning för det förhållan- devis goda miljötillståndet i de rika länderna och därmed som något som fattiga länder borde SCANPIX Högst oroande att våra politiker inte ens har enats om ett 40-procen-tigt minskningsmål för inhemska utsläpp till 2020. 64 KOLLEGA 5-08 64koll05.indd 6464koll05.indd 642008-04-29 12:53:402008-04-29 12:53:40
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68
Kollega Sida 69
Kollega Sida 70
Kollega Sida 71
Kollega Sida 72
Kollega Sida 73
Kollega Sida 74
Kollega Sida 75
Kollega Sida 76