Energigas 1
Profilen ” Urbaniseringen ökar skillnaden. Tyvärr
kan det bli konflikter när man inte riktigt förstår varandra. Jag tror många har mycket vaga uppfattningar om hur ett modernt jordbruk fungerar. ” Helena Jonsson, ordförande LRF restprodukter och kan användas som drivmedel för fordon. I dag produceras motsvarande 1,6 terawattimmar gas per år på det sättet. – Vi har en potential att fördubbla mängden biogas genom rötning av gödsel från de svenska jordbruken, säger hon. Att ta tillvara gödsel har dubbel effekt. Det minskar utsläppet av metan som är en skadlig växthusgas. Biogasen som framställs kan ersätta fossil energi och när det är klart kan gödseln användas på åkern. Efterlyser långsiktighet Marknaden för gasdrivna fordon växer samtidigt som det råder brist på biogas. Därför har bland annat Jordbruksverket föreslagit att bönderna ska uppmuntras att producera biogas hemma på gården genom ett speciellt bidrag med det krångliga namnet metanreduceringsstöd. Det finns ett förslag om detta, men som har försenats eftersom det först måste godkännas av EU. Runt om i landet har LRF så kallade Framtidsgårdar med biogasanläggningar som är i gång och där det går att lära sig allt om tekniken. Lantbrukarna vill bygga biogasanläggningar – men tvekar, menar Helena Jonsson. Förklaringen är att de inte vet vilka långsiktiga villkor som gäller för biogasen framöver. De efterlyser framförhållning. – Ska man bygga måste förutsättningarna gälla så länge att man kan skriva av anläggningen. Nu har vi ingen utstakad politik alls. Jag skulle önska en blocköverskridande energi politik som vi vet håller mer än fyra år. – Kortsiktigheten är ett problem. Man kunde önska att politikerna tog mer ansvar för de områden som behöver samsyn. Energin. Livsmedelsförsörjningen. Driver gård med maken Tillsammans med sin man Göran driver Helena Jonsson Galtås Södergård utanför Tranås med 150 Hereforddjur för avel. Produktionen är Krav-certifierad. Men någon anläggning för framställning av biogas har inte LRF:s ordförande, trots att hon talar sig så varm för det. – Vi har inte ens räknat på det. Vi har kött20 ENERGIGAS NR 2 2014 djur, vilket betyder att det bara blir gödsel under vinterhalvåret. Under sommaren går de ute på bete och det är svårt att räkna hem en biogasanläggning som bara kan gå halva året. När vi tittar på energiinvesteringar handlar det snarare om vind och sol, säger hon. Inne i Tranås finns heller ingen mack för biogas. Men även om det gjorde det skulle Helena Jonsson och hennes man inte ha mycket för att ta traktorn in till stan och tanka. – Just nu finns det inga realistiska alternativ till diesel för arbetsfordonen. Det måste till en ombyggnad, en annan teknik för att använda biogas. Det lär finnas en ombyggd biogastraktor har jag hört. Men den måste ha poliseskort på allmän väg eftersom den inte har de formella tillstånden för att köra där. Men det finns alternativ som framställs av en restprodukt från framställningen av pappersmassa, så kallad svartlut. Drivmedlet kalllas bio-DME och Volvo har visat stort intresse för att köra sina lastbilar på det. Men produktionen är liten. Det är samma sak här: Investerarna efterlyser långsiktighet. – Ingen vågar göra de stora investeringarna. Det finns de som räknat på det, som har ritningarna klara – men som inte vågar bygga därför att man inte vet vad som gäller långsiktigt, säger Helena Jonsson med en suck. Utspel från finansministern Under våren förklarade finansminister Anders Borg att det svenska jordbruket inte skulle ha en chans att konkurrera mot världsmarknaden – och att det var nödvändigt att satsa på ”mervärdesprodukter och nischprodukter”. – Som det ser ut nu har han på sätt och vis rätt. Priserna på mjölk och kött sätts på Europa marknaden. Men kostnaderna sätts här i Sverige. Vi har till exempel svårt att konkurrera med danska svinbönder eftersom vi har världens strängaste förordningar över hur djur får hanteras, säger Helena Jonsson. Men vad Anders Borg menar med ”mervärdesprodukter och nischprodukter” är hon lite osäker på. – Exklusiva varor som passar i Östermalmshallen kanske. Svenska bönder ska naturligtvis ta vara på alla möjligheter att få betalt för de mervärden vi skapar. Men vi behöver en långsiktigt lönsam basproduktion för att kunna ta fram kvalitet. Boom för ekologiska produkter Sedan slutet av förra året har försäljningen av ekologiska produkter i Sverige boomat. Det råder brist på ekologiska ägg och hyllan med bacon från glada grisar är allt som oftast tom. Är det inte en trend att hänga på? – Absolut! Men det går inte över en natt. Gris är svårast att ställa om eftersom de måste få möjligheten att gå ute och böka. Men jag förstår inte många kommunpolitikers dubbelmoral. Ska du föda upp djur här måste du följa de svenska djurskyddsreglerna, säger de. Men så köper de in någonting helt annat till skolor och sjukhus. Ökad okunskap Helena Jonsson, född och uppvuxen på landet, tycker att det mentala avståndet mellan stad och land allt mer vidgats de senaste åren. Okunskapen om varandras världar tilltar. För att illustrera det berättar hon om storstadsbon som var på studiebesök hos en mjölkbonde. Bonden guidade genom ladugården och berättade att en ko ensam kunde ge ifrån sig så mycket som 50 liter mjölk om dagen. ”Men så mycket mjölk kan ni väl inte dricka upp”, sa den förvånade storstadsbon. – Urbaniseringen ökar skillnaden. Tyvärr kan det bli konflikter när man inte riktigt förstår varandra. Jag tror många har mycket vaga uppfattningar om hur ett modernt jordbruk fungerar. Den allmänna bilden är att djuren V