Energigas 1
På sikt är det tänkt att de pellets som matas in
i Gobigas ska ersättas med rent skogsavfall, så kallad grot. för Gobigas. Studiebesöken avlöser varandra: holländare, tyskar, kanadensare, koreaner, japaner, kineser, australier, thailändare – alla har de varit här och studerat den unika anläggningen. Allra störst intresse har fransmännen visat. – Det stora gasbolaget GDF planerar att bygga en forskningsanläggning utanför Lyon med samma teknik som vi använder. De har oss som modell, säger Åsa Burman. Men nu börjar tiden rinna iväg. – En förutsättning för att etapp 2 ska byggas är att tekniken visar sig fungera i etapp 1 – och att den går att driva rent kommersiellt, säger Åsa Burman. Då är det inte längre tekniken som är det största problemet, utan politiken. – Innan det finns styrmedel som gör produktion lönsam, kommer det inte att byggas några fler sådana här anläggningar i Sverige. Ett styrmedel som skulle kunna fungera är de prispremier som föreslogs i utredningen om en fossilfri fordonsflotta som lades fram i höstas, säger Åsa Burman. Ingen brist på grot En annan förutsättning för bygget av fler förgasningsanläggningar är att det finns tillräckligt med skogsråvaror att förgasa. På sikt är det ju tänkt att de pellets som matas in i Gobigas ska ersättas med rent skogsavfall, så kallad grot (grenar och toppar). På den punkten är Åsa Burman inte det minsta orolig. – Det finns ingen risk att det saknas grot. Norr om Vänern blir man ju knappt av med den, säger hon. Detta bekräftas av biträdande professor Gustaf Egnell vid Skogshögskolan i Umeå. – I det korta perspektivet finns ingen brist på grot i Sverige. Inte minst med tanke på att våra kraftvärmeverk nu hämtar mycket råvara på annat håll i världen, säger han. Men han poängterar också att det lokalt kan finnas problem att komma över grot till ett rimligt pris, eftersom transporterna utgör en så pass stor del av priset. Gustaf Egnells bedömning är ändå att Sverige utan problem har utrymme för en handfull förgasningsanläggningar i samma storleksordning som Gobigas etapp 2. – Sedan ska man också veta att det ute på 8 ENERGIGAS NR 2 2012 Stort intresse. Det internationella intresset för förgasningsanläggningen Gobigas är mycket stort och studiebesöken avlöser varandra. världsmarknaden finns massor med grot högar att gå lös på. Det är ju nästan bara i Sverige och Finland som man satsar på att ta tillvara skogsavfallet. I ett längre perspektiv varnar Gustaf Egnell dock för en alltför stor tilltro till biomassa som den bärande energilösningen. – Om det till exempel blev en global satsning på att göra fordonsbränsle av skogsavfall, skulle det ta slut ganska snabbt, säger han. Men dit är vägen ännu lång. Pellets från Värö bruk Gobigas får i dag sina pellets från Södra skogsägarnas massabruk Värö Bruk utanför Varberg. Det är även härifrån man i framtiden skulle kunna få sin grot. Tillgången på skogsråvara är god, både för att klara leveranserna till etapp 1 och etapp 2, enligt biobränsle chefen Sofia Persson. – Det kommer att räcka och vi har en god potential att öka vår hantering. Hon tycker att förgasningstekniken är mycket intressant och hoppas att den teknikutveckling som nu sker på Hisingen kan leda till en storskalig produktion av biogas i Sverige. – Det är viktigt att vi utnyttjar de råvaruresurser som vi har inpå knuten och minskar vårt beroende av bränslen från annat håll. Jag tycker att det är oerhört modigt av Göteborg Energi att ta det här steget och Södra skogsägarna kommer att stödja dem till 100 procent, säger hon. Planer på torkanläggning Bland annat tittar skogsbolaget på möjligheten att bygga en torkanläggning för grot i anslutning till pappersbruket i Värö. – Vi kommer att ha ett väldigt energiöverskott i våra processer i framtiden. Det skulle kunna användas för att torka råvaran till Gobigas och dessutom vara ett bra sätt att ta tillvara ändliga resurser, säger Sofia Persson. s V