Nordens Tidning 1
Medvind för Föreningen Norden öreningen
Norden har en lång och fin historia alltsedan 1919. Många generationer har varit med att bygga upp lokala föreningar, distrikt och förbund. Från början av 1990-talet började allt fler föreningar stöta på problem med värvning och vidareutveckling. Föreningen Norden som helhet tappade många andelar under 20 år. Men idag, 25 år senare ökar föreningen igen. Inte överallt, men där man bland annat arbetar utåtriktat och arrangerar öppna verksamheter. DET FINNS MÅNGA anledningar till varför det var svårt under 25 år, men klart är att vissa föreningar under hela denna tid ändå mått bra och fungerat väl. Det utmärkande för dem har varit att de hela tiden agerat som en aktör på orten eller i staden, företrätt och visat upp ett nordiskt perspektiv, arbetat med öppen verksamhet och utåtriktat för att synas, aktivt önskat vara med att skapa ett utbud, tillfredsställa behov, tillvarata nordiska intressen. De som gjort det har oftare haft en bättre situation än de som förvaltat en tradition, önskat sig tillbaka till den gamla tidens stöd från kommuner, återgång till nedlagt/minskat vänortsutbyte m m och har varit mer inåtriktade. Detta sagt rent beskrivande, inte värderande. IDAG SKER TRE SAKER som kan få både gamla och unga medlemmar extra glada. DET ÄLDRE VÄNORTSSYSTEMET reorganiseras delvis och det beror på ökat behov av mellanfolkligt samarbete och utbyte, av mer vänskapsband mellan och kunskap om vararandra, för att bibehålla och utveckla fred och frihet. DET NYA VÄNORTSARBETET, även om det inte heter så, byggs upp utifrån mer praktiska mål och nytta med det som ska utföras. Det bygger på bland annat stora uppdrag kring FN:s hållbarhetsmål, klimatfrågor, på EU:s och Nordiska ministerrådets olika policys, avtal och tema; som transporter, full sysselsättning, utbildning åt alla, integration, bostäder, välfärds- och omsorgslösningar med mera. Uppdrag och tema är det gott om. Och föreningen Nordens inriktningsdokument svarar väl upp emot vad som förväntas i samhällsutvecklingen. Och föreningen driver på. Vårt högsta beslutande organ fullmäktige gav förbundets styrelse i uppdrag att utveckla ”innovations- och utvecklingskommuner” ihop med andra och det pågår för fullt. DET TREDJE OMRÅDET handlar om pengar, om stöd eller finansiering. Det finns väldigt många bidrag och fonder. En del är 4 nordens tidning nr 4 | 2016 krångliga och kan/bör sökas i samarbete med kommunen och andra. Då klarar kommunens internationella handläggare ut de svåraste frågorna. Andra är lättare som de nordiska fonderna. NYTT I MÅNGA BIDRAG och fonder är att föreningar och vuxna, i ökad utsträckning, kan söka medel i flera program i Nordplus och Erasmus och även i andra fonder. Det är som sagt bökigt för många, men det är klart mycket bättre än inget stöd alls. Det efterlängtade gamla verksamhets- och organisationsstödet från kommunerna och landsting (finns kvar hos vissa), diskuteras, men det är minst ett val före sådana förbättringar. Tills dess kan vi glädja oss åt att fler kan söka olika projektbidrag för gränsöverskridande samarbete och utbyte, och alltså förbättra dels det äldre vänortsarbetet, som att vidareutveckla ett nytt kommunalt och regionalt samarbete, där föreningar deltar, i mer praktiska nyttofrågor. SINIKKA BOHLIN ORDFÖRANDE FÖRENINGEN NORDEN FOTO: S. SIGFUSSON/NORDEN.ORG FOTO: JOHANNES JANSSON/NORDEN.ORG