Nordens Tidning 1
I sex år har Annika Hahn-Englund arbet
at med nordiska frågor. De senaste åren som ambassadör för nordiskt samarbete och som Sveriges representant i Gränshinderrådet. Tidigare har hon också varit chef för den nordisk-baltiska gruppen. Nu blir hon ambassadör i Belgien och Luxemburg med stationering i Stockholm. – De nordiska frågorna kommer att fortsätta vara viktiga för mig och jag kommer att samarbeta med de andra nordiska länderna i olika sammanhang, säger hon. ränshinderfrågor är kanske det som ligger henne varmast om hjärtat. Sedan Sverige i januari 2014, då namnet byttes från Gränshinderforum till Gränshinderrådet och sammansättningen ändrades från politiker till tjänstemän, har hon varit Sveriges representant. – Gränshinder är frågor som ligger nära medborgarna. Därför har det varit spännande och relevant att jobba med det. Det sätt som rådet arbetat på har varit innovativt och effektivt anser hon. – Varje år bestämmer vi vilka gränshinderfrågor som ska prioriteras. Sedan har vi arbetat med dem tills vi löst frågan eller kan redovisa tydliga skäl till varför det inte går. Under förra året löste vi tolv av de prioriterade frågorna inom arbetsmarknad, socialförsäkring och utbildning bland annat. Samarbete med olika gränsaktörer som Grensetjensten, HaparandaTornio, Öresundssamarbetet med flera har varit en del i processen. – Det handlar exempelvis om att kommunicera och att förebygga så att inte nya gränshinder uppstår. Det nordiska sättet att arbeta, har också rönt stor internationell uppmärksamhet under hennes tid. I oktober 2015 tog de nordiska statsministrarna initiativet ”Nordiska lösningar på globala samhällsproblem” och de områden som särskilt lyftes fram var klimat och energi, hållbar stadsutveckling, mat och näringsfrågor, välfärdslösningar och jämställdhet. I mars 2016 bjöds de nordiska ledarna in till avgående president Barack Obama som visade stort intresse för den nordiska modellen. Det är ett internationellt intresse som också Annika Hahn-Englund märkt av i hög grad. – Vi har fått förfrågningar från bland andra Kina, Japan och Korea. Intresset för hur vi arbetar och tar oss an arbetsmarknadsfrågor och annat röner verkligen stort intresse överallt. Det är 6 nordens tidning nr 4 | 2016 inspirerande, säger hon. De senaste åren har ändå en del skillnader mellan de nordiska länderna uppmärksammats, framförallt i frågor kring invandrings- och flyktingfrågan. Annika Hahn tror inte att det i sig påverkar det nordiska samarbetet. – Vi har tre länder som är med i EU, två som inte är det, samma med Nato och det har inte varit något hinder för samarbete. Samarbetet ersätter inte de enskilda nationerna, det handlar om erfarenhetsutbyte och inte lagstiftning. I botten finns ett en stor medvetenhet om betydelsen av det nordiska samarbetet och vi arbetar med gemensamma lösningar på många områden. Bland annat har vi ett program för integrationsfrågor där vi tar fram olika lyckade projekt från