Sommarguiden 1
SOMMARGUIDEN ÖVRIGA LÄNET Foto ALN Örebrotravet o
rebrotravet.se Det här är klassisk mark för alla travintresserade, åtminstone i Örebroregionen. I sommar kommer V4 till stan 29 juni, V64 kommer 13 juli samt 7 och 31 augusti, och V5 är det dags för både 20 juli och 24 augusti. För de som vill ha ut lite mer av sitt besök så finns det ett flertal olika paket att välja mellan, varav de guidade stallbacksturerna är några av de mer populära: entré, mat, och guidad tur i ett paket som går att beställa både till lunch och middag. Stupan i Fellingsbro Oppeby 246 1988 hade Fellingsbro prominent besök av en av världens främsta religiösa ledare. Det var Dalai Lama som kom för att inviga den stupa då nyligen hade byggts norr om Fellingsbro. En stupa är ett buddistiskt fredsmonument som ofta har reliker i sitt kupolformade tak. Stupan utanför Fellingsbro, vars syfte är att vara en inspirationskälla och en mötesplats för människor från olika kulturer, är alltid öppen för spontanbesök. Vill man få en guidad tur av den, samt det tibetanska tempelrummet går det bra att kontakta Solbo buddistiska kursgård som ligger i anslutning till stupan. Det görs antingen på telefonnummer 0581-63 30 73 eller på e-postadress stupan@kgt.nu Dylta Bruk dyltabruk.se Redan år 1558 omnämns Dylta kvarnar som Kronans tillhörighet. På 1570-talet, då Axbergs socken anslutits till blivande Kung Karl IX:s hertigdöme, upptäckter man stråk av något gulaktigt i det vanliga gråberget på Åbytorps utmarker sydost om byn Dylta. Det var svavel, svavelkis, en unik fyndighet i Sverige. Ett svavelbruk anlades och togs i drift 1583. Svavlet var, precis som järnet, dåtidens hårdvaluta och en viktig råvara vid krutframställning. Gruvans produktion utökades så småningom med både vitrol, rödfärgsbränning och aluntillverkning. Dylta Bruk ansågs vara kronan bland hertigens industrier, länge Sveriges enda svavelbruk. Svaveltillverkningen upphörde 1869 men tillverkningen av rödfärg pågick till 1941. Totalt hölls bruket i drift i 355 år. Rödfärgsanläggningen är bevarad i Brukets Industrimuseum. 80 SOMMARGUIDEN Foto: Peter Appelros Tysslingen och Kvismaren tysslingen.nu kvismaren.org Tysslingen är Sveriges största samlingsplats för sångsvanen. Här landar tusentals svanar på sin resa genom Europa, ett skådespel som lockar runt 30 000 besökare från hela Europa. Har man tur kan man under svansäsongen se över 4 000 svanar på en och samma dag. Förvänta er dock inte att få uppleva detta sommartid, höjdpunkten är i mars. Tysslingesjön är dock en viktig punkt för många andra långväga flyttfåglar, främst de våtmarksbundna som häckar i Norrland, Finland och norra Ryssland. Naturreservatet Kvismaren är en av vårt lands viktigaste fågelsjöar för våtmarks- och vadarfågalar Den består av stora betade fuktängar, buskmarker, vassar och öppna grunda vattenytor. Under vår och höst besöks området av tusentals rastande gäss och uppåt 20 000 tranor. Det omväxlande vattenlandskapet lockar även mängder av andra våtmarksfåglar. Bete och slåtter används för att hålla strandängarna (maderna) öppna. Nastastenen För 1 000 år sedan lät en kvinna, Tured, resa en runsten för ”sin gode son, Lydbjörn”, och denna sten kan man än idag se vid sidan av vägen i Nasta. Ursprungligen stod stenen vid landsvägen mellan Örebro och Fellingsbro, men flyttades till sin nuvarande plats 1952. Runstenar restes i regel i brytningstiden mellan vikingatid och medeltid till minne av någon som dött eller som var borta sedan länge, antingen i krig eller på en handelsresa. I Närke finns cirka 16 av Sveriges drygt 2 000 runstenar, och detta är den vackraste och märkligaste runsten länet har att erbjuda, med en mycket välgjord och snirklig djurornamentik. Stenen omnämndes för första gången redan på 1600-talet och låg då i ett stenröse innan den 1672 restes igen av fornforskaren Johan Hadorph inför Karl XI:s Eriksgata påföljande år. I samband med att stenen ställdes upp igen påträffades knappnålar och spikar på stenen – att offra dessa vid en runsten skulle enligt folktron bota allt från tandvärk till missväxt och hungersnöd. Nastastenen är unik inte bara genom sin ornamentik, utan också genom att det är en av endast två stenar i Sverige där namnet Lydbjörn förekommer.