Kollega 1
Kollega Sida 2
Kollega Sida 3
Kollega Sida 4
Kollega Sida 5
Kollega Sida 6
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10
Kollega Sida 11
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13
Kollega Sida 14
Kollega Sida 15
Kollega Sida 16 Lennarts 1. Våga vara tydlig och s
äga till gnällspiken att du inte håller med, att du har en annan uppfattning. 5 3. Ta upp det med chefen. 4. Ha gemensamma spelregler där alla är säkra på sina roller. Osäkerhet föder missnöje och rädsla. 5. Förekom osäkerhet genom verksamhetsplanering vid minsta organisationsförändring. 2. Samla fl er som kan tala om för gnällspiken och klicken runt honom/henne hur tråkigt beteendet är. bästa tips mot gnället Lennart Lindén är beteende vetare och har nyligen kommit ut med boken ”Medarbetare eller motarbetare. Konsten att vända ett missnöjesklimat”. »Gnäll fyller även en social funktion. Det är enklare att enas kring det dåliga än att berätta hur bra man har det och riskera att förhäva sig.« ➼ Rädslan uppstår när vi känner att vi är på väg att mista kontrollen över situationen, när vi upplever att vi inte duger. När reptilhjärnan känner av rädslan agerar den med sina uråldriga ryggmärgsrefl exer, förklarar Lennart Lindén. – Forskarna är överens om att detta leder till att vi förlorar vårt sinne för humor liksom vårt helhetsgrepp, vår samarbetsförmåga, tolerans och fl exibilitet. I vår upplevda vanmakt söker vi orsaken till vår stress i omgivningen. Där hittar vi chefen, minoriteterna, kvinnorna och alla som avviker. Och när vi har hittat dem baktalar vi dem. Dessvärre gör sociala normer ont värre. – På somliga arbetsplatser är det fult att vara glad, eftersom arbete, oavsett klasstillhörighet, betraktas som belastning. Gnäll fyller även en social funktion. Det är enklare att enas kring det dåliga än att berätta hur bra man har det och riskera att förhäva sig. Att stämning, både god och dålig, raskt smittar av sig beror på våra spegelneuroner. Långt innan vi kan prata ger de oss förmågan att notera, tolka och härma känslostämningar – alltså hjälper de oss att överleva genom anpassning till gruppen. – Om det fi nns tio personer kring fi kabordet som är positiva och en som är negativ så förstorar reptilhjärnan och spegelneuronerna upp det negativa i försök att rädda oss undan 16 KOLLEGA 8-11 ”faran”, eftersom rädsla är mycket centralt i det mänskliga psyket. Lyckligtvis går det att vända en dålig stämning, hävdar Lennart Lindén. Man ska samla mod och säga ifrån tydligt. Ju tidigare, desto bättre. – Man ska mota gnället i grind, travesterar han. Vi ska inte vänta på att chefen agerar – chefen är inte allsmäktig och har dessutom mycket att stå i. Vi ska våga bryta konsensustänket och säga till ”missnöjesmotorn” att vi inte håller med, att vi har en annan uppfattning. Kanske blir då stämningen tryckt på kort sikt, men efter hand kan fl er följa efter och tala om för missnöjesmotorn och klicken runt honom hur tråkigt deras beteende är. Det går också att ta upp situationen med chefen, som i sin tur bör ha samtal med personen – ett gyllene tillfälle att fånga upp faktorerna bakom missnöjet. Det gäller att skapa gemensamma spelregler. Gemensamma regler inger trygghet, förmår medarbetaren att förstå och acceptera sin roll i företaget och minskar rädslan att inte räcka till. Reptilhjärnan kan andas ut. Av reglerna ska framgå hur vi förhåller oss till varandra samt hur man arbetar lösningsfokuserat. För att undvika att kritik fastnar hos den närmaste chefen är ”farfarsprincipen” nyttig. Denna regel berättigar en medarbetare att utan repressalier gå vidare till en högre chef med sin kritik, ifall den närmaste chefen är en viktig orsak till problemen eller inte är samarbetsvillig. På Jörgens arbetsplats fi ck den dåliga stämningen fotfäste. Företaget tvingades tillkalla experthjälp, varpå medarbetarna enskilt fick möjlighet att förmedla sin syn på problemen. Man blev hörd, sedd och slutligen hittade alla sin roll i företaget. – Avgörande var att vi fi ck gemensamma regler att bygga kring. I dag fungerar företaget bra, säger Jörgen. Är det något han hade gjort annorlunda i dag? – Jag har dåligt samvete för att jag inte gjorde mer för att stoppa den negativa spiralen. Med risk för min egen person hade jag kunnat lyfta upp problematiken mer aktivt. De fl esta reagerade som jag. När klimatet är dåligt blir man osäker och vågar inte agera. Det bästa man kan göra är att inte vänta in den dåliga stämningen, utan att ligga ett steg före. – Helst ska organisationer jobba i förebyggande syfte och diskutera mål, rollfördelning och spelregler vid minsta lilla förändring. De duktiga företagen gör det minst en gång om året, i samband med verksamhetsplaneringen. De försäkrar sig om att folk har förstått sina roller. Gör man det ordentligt så blir vi konsulter arbetslösa, säger Lennart Lindén. FOTNOT: Jörgen är ett fi ngerat namn.
Kollega Sida 17
Kollega Sida 18
Kollega Sida 19
Kollega Sida 20
Kollega Sida 21
Kollega Sida 22
Kollega Sida 23
Kollega Sida 24
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28
Kollega Sida 29
Kollega Sida 30
Kollega Sida 31
Kollega Sida 32
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34
Kollega Sida 35
Kollega Sida 36
Kollega Sida 37
Kollega Sida 38
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40
Kollega Sida 41
Kollega Sida 42
Kollega Sida 43
Kollega Sida 44
Kollega Sida 45
Kollega Sida 46
Kollega Sida 47
Kollega Sida 48
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53
Kollega Sida 54
Kollega Sida 55
Kollega Sida 56
Kollega Sida 57
Kollega Sida 58
Kollega Sida 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68