Vårdfokus Flydde Sverige för att överleva
Vårdfokus Nyheter
Vårdfokus Frågeakuten
Vårdfokus Vem betalar din outfit
Vårdfokus Grejen med piccline
Vårdfokus Plånbokssmart
Vårdfokus Elevhälsa
MER FORSKNING Mindre ”hjälpnödighet” kan fördjupa
samtal Att våga bemöta känsliga frågor och inte väja med överslätande svar. Det kan vårdpersonal lära sig i en ny utbildning om att prata existen tiell ensamhet med äldre. Hur kan exempelvis en sjuksköterska upptäcka behov av existentiellt samtal? Helena Larsson. FOTO PRIVAT – En patient som har förtroende för personal inom äldrevården kanske lägger ut en krok, som att säga ”jag undrar vem som ska få den där tavlan?” eller ”bara jag inte överlever min son”. Eftersom vi i vården är lite ”hjälpnödiga” och inställda på att göra allting bra, kanske vi i all välmening svarar något överslätande positivt, som ”det behöver du inte tänka på nu” eller ”vad vädret är fint i dag”. I stället skulle man kunna ställa frågan: ”Är detta något du tänker på ofta?” ”Kan du berätta lite mer om hur du tänker?” säger Helena Larsson, universitetslektor i vårdvetenskap vid Högskolan i Kristianstad, som är en av forskarna bakom utbildningen. Hur ska vårdpersonal hinna ta sig tid för mer än det nödvändigaste? – Ja, vad är det nödvändigaste? Tiden är något vi alla brottas med. Men man kan som personal ha god hjälp av kunskap som underlättar att kunna uppmärksamma oro i samtal med äldre. Utbildningsprogrammet är testat inom till exempel äldreom38 / vårdfokus #7 / 2022 sorg och hemtjänst i Kristianstad och Hässleholm. Det består av fyra olika delar, som inbegriper praktisk träning i att samtala. – Vi kanske tänker att vi alla vet hur man samtalar. Men vår erfarenhet från forskningen är att man behöver få öva på att lyssna och ställa öppna frågor. Med detta program får exempelvis sjuksköterskor verktyg och inspiration. Kan utbildningen tillämpas även inom palliativ vård och sjukhusvård? – Ja, absolut, eftersom äldre personer finns inom alla vårdkontexter. Vi har sett att sjuksköterskor, inte minst specialistsjuksköterskor, ser en nytta med att hålla i den här utbildningen, både för sin egen skull och för personal som genomgår den. EBBA BLUME OM UTBILDNINGEN År 2015 startade Högskolan Kristianstad forskningsprojektet Lone, om existentiell ensamhet bland äldre. Forskningen bygger på samtal med vårdpersonal, patienter och anhöriga inom äldrevård och äldreomsorg. Med kunskaper från Loneprojektet startade högskolan 2019 ett internationellt samarbete mellan Sverige, Litauen, Polen, Italien och Rumänien. En evidensbaserad utbildning för vård- och omsorgspersonal finns nu tillgänglig i de fem länderna. Läs mer här: https://aloneproject.eu/the-project/ Personer med hjärtsvikt fick lära sig coping Många patienter med kronisk hjärtsvikt lider av depression, ångest och upplever sämre livskvalitet. Forskare vid Röda Korsets högskola har undersökt hur patienterna blev hjälpta av att lära sig en metod för copingstrategier, Coping effectiveness training. De elva deltagarna fick vid lärotillfällena möjlighet att dela upplevelsen av livet med sjukdomen med andra. Ett år efter programmet intervjuades de. Patienterna tyckte att metoden var givande. En del menade att de fick bättre förutsättningar att hantera stress och att leva med hjärtsvikt. Andra tyckte inte att metoden var relevant för dem. De hade inte besvär som påverkade livet negativt eller så förminskade de sin hjärtsvikt. Att möta andra personer med hjärtsvikt var utmanande, men också positivt för att kunna dela erfarenheter. Det väckte också existentiella reflektioner. Te kan vara bra för hälsan Att britter älskar te är ingen nyhet. Men nu visar en studie av nästan en halv miljon tedrickare i Storbritannien att de har en måttligt sänkt risk för att dö i förtid. Forskare vid National cancer institute följde gruppen i elva år och analyserade när de avled, och av vilken orsak, med hjälp av register. Forskarna fann att personer som drack två eller fler koppar te per dag hade 9 till 13 procents lägre risk att dö tidigare, oavsett orsak, än personer som inte drack te. Tedrickandet var också kopplat till en lägre risk för dödsfall i hjärt-kärlsjukdom, ischemisk hjärtsjukdom och stroke. Miljözoner kan rädda liv Luftföroreningar är en av de främsta orsakerna till sjuklighet och för tidig död över hela världen. Om miljözoner, där mindre utsläpp tillåts, införs skulle befolkningens hälsa kunna förbättras och tidiga dödsfall bli färre. Det menar forskarna bakom en studie från Lunds universitet som har undersökt konsekvenserna av att införa hypotetiska miljözoner. I miljözoner begränsas äldre fordon som ger mycket luftföroreningar. Miljözonerna finns på olika nivåer, utifrån EU-regler. Studien visar att om Malmö införde krav för miljözon 2, skulle kvävedioxiden minska med i genomsnitt 13,4 procent, och mellan 9 och 26 dödsfall skulle kunna undvikas årligen.
Vårdfokus Biomedicinsk analytiker
Vårdfokus Barnmorska
Vårdfokus Röntgensjuksköterska
Vårdfokus Student
Vårdfokus Ledarskap
Vårdfokus Medlemssidor
Vårdfokus Körkort för urinkateter
Vårdfokus Läkemedelsmissbruk
Vårdfokus Efter jobbet