Vårdfokus Flydde Sverige för att överleva
Vårdfokus Nyheter
Vårdfokus Frågeakuten
Vårdfokus Vem betalar din outfit
Vårdfokus Grejen med piccline
Vårdfokus Plånbokssmart
Vårdfokus Elevhälsa
Vårdfokus Biomedicinsk analytiker
Vårdfokus Barnmorska
Vårdfokus Röntgensjuksköterska
Vårdfokus Student
Vårdfokus Ledarskap
Vårdfokus Medlemssidor
Vårdfokus Körkort för urinkateter
PROBLEMET Äldre patienter med höftVi ska inte kon
taminera den med handskarna, med patientens egna bakterier, eller något annat, säger Maria Frödin. Men vägen till framgången har varit guppig. – I början var det en del motstånd då det nya arbetssättet tog längre tid. Personalen tyckte att de gjorde arbetsuppgiften rätt, när de följde ren rutin som gällde då. Forskarna lade mycket kraft på att få med sig kollegorna. Målet var att alla skulle bli medvetna om de stora riskerna för patienterna att få urinvägsinfektion på grund av katetern. – När vi presenterade siffror på hur många som drabbades av urinvägsinfektion här på kliniken blev det en aha-upplevelse för personalen, säger Maria Frödin. Det nya arbetssättet innebär att patienterna tvättas kring urinvägen med descutansvamp. Den som tappar urin eller sätter kateter bär sterila handskar. För att bibehålla steriliteten på katetern assisterar en kollega. Skepsisen hos kollegorna berodde också på att ren rutin ersatte steril rutin redan på 90-talet, både internationellt och i Sverige, efter att studier visat att det räckte. – Men rutinerna skiljer sig mycket åt. Både internationella och nationella rekommendationer påtalar hur viktigt det är att säkerställa sterilitet vid insättningen. Först ut var operationsavdelningen, därefter fortsatte man i hela vårdkedjan för de äldre som opereras för höftfraktur. Sjuksköterskan Lucas Schander var med och införde Säker blåsa-rutinerna på ortogeriatriska vårdavdelningen. Han visar hur man drar på sig de sterila handskarna utan att råka nudda ytan. –Visst behövs lite mer tid nu för arbete med urinkateter, men jag tänker aldrig så när det är till nytta för patienten, säger han. Forskarna genomförde lärandelabb, en instruktionsfilm, föreläsningar och simuleringsövningar. Alla som deltar får nu kateterkörkort. Samtidigt gav sig forskarna på ett annat område, att minska risken för blåsöverfyllnad. Det visade sig nämligen att många patienter både tappades flera gånger och fick kvarliggande urinkateter. Den gällande vårdstrategin, också internationellt, för att minska urinvägsinfektioner är att hellre tappa urin än att sätta in en kvarliggande kateter. Men Maria Frödins och Annette Erichsens studier visade att i den patientgrupp som tappades vid flera tillfällen fick 26 procent urinvägsinfektion. – Vi sätter nu fler kvarliggande katetrar och gör färre urintappningar, efter att vi infört nya riktlinjer. För en äldre och skör person på akuten med bruten höft och 800 milliliter urin i blåsan, är risken att samma sak händer efter några timmar på nästa avdelning, säger Maria Frödin. Men alla patienter med höftfraktur behöver inte urinkateter. – Nu tänker vi: rätt patient ska ha kateter satt i rätt tid, på rätt sätt, och den ska avvecklas i rätt tid. fraktur behöver ofta få kateter insatt, eller tappas på urin en eller flera gånger. Det ökar risken för urinvägsinfektion, som är den vanligaste vårdskadan i patientgruppen. I Mölndal fick 18 procent i patientgruppen urinvägsinfektion av dem som fått kateter eller tappats. LÖSNINGEN Ett strikt aseptiskt arbetssätt infördes, som standardiserat vårdmoment. En undervisningsfilm för all personal togs fram där varje steg vid kateterinläggning visades. Alla som sätter urinkateter fick träna i lärlabb. När de tränat på docka och gjort ett test fick de ett körkort. Mycket arbete lades på kommunikation och dialog för att få med all personal ”på tåget” och följa de nya rutinerna. Teamarbetet är en avgörande framgångsfaktor. RESULTATET Efter att det nya aseptiska arbetssättet infördes — samt andra åtgärder som att ibland sätta kateter tidigare i stället för att tappa flera gånger som ofta är rutinen — minskade andelen drabbade av urinvägsinfektion under en fyraårsperiod från 18,4 procent till 4,2 procent. 2022 / vårdfokus #7 / 55
Vårdfokus Läkemedelsmissbruk
Vårdfokus Efter jobbet