Advokaten 1
Nyheter Flyktingbarn i förvar får ingen advokat H
älften av de ensamkommande flyktingbarn som tagits i förvar under de senaste fem åren har inte fått något offentligt biträde, visar en granskning genomförd av SR:s program Kaliber och UR:s Skolministeriet. Totalt har 29 ensamkommande flyktingbarn placerats i förvar under den undersökta tidsperioden. 15 av dem fick aldrig något biträde, trots att offentligt biträde enligt utlänningslagen i princip alltid ska förordnas för barn som hålls i förvar. Modernare förvaltningsprocess utreds Tf. kammarrättspresidenten Mari Andersson ska på regeringens uppdrag ta fram förslag för att modernisera och effektivisera förvaltningsprocessen. I uppdraget ingår att överväga om rättssäkerheten behöver stärkas ytterligare när det gäller skattemål genom en ökad specialisering i domstolarna. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2014. Korruptionen hotar rättsstatens legitimitet även i ett lågkorruptionsland som Sverige innebär korruption samhällsproblem. inte minst hotar korruption rättsstatens legitimitet. det är en av flera slutsatser i en rapport från expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (eSO). I april presenterade ESO rapporten Allmän nytta eller egen vinning. Rapporten är skriven av fyra forskare, som sammanfattar och uppdaterar forskning om korruption i Sverige och föreslår strategier för att bekämpa korruption. Författarna slår fast att korrupFilm illustrerar konfliktlösning i vårdnadsmål Sedan några år bedriver några Stockholmskommuner ett projekt för att förbättra kommunikationen och minska konflikterna mellan föräldrar som tvistar om vårdnad och boende. Nu finns en ny film som illustrerar metoden. Filmen skildrar en fiktiv vårdnadstvist, och hur tingsrätten och familjerätten arbetar för att man ska komma fram till en bra och varaktig lösning av konflikten. Tanken är att filmen ska användas som information till parter och ombud innan de beslutar sig för att tacka ja till erbjudandet om att delta i detta alternativa sätt att handlägga vårdnadsmål. Filmen, Konflikt och försoning, kan ses på www.youtube. se, eller www.sodertornstingsratt.domstol.se/kof. 10 tion är ett problem i Sverige. Traditionellt har korruption i Sverige definierats i juridiska termer, med fokus på mutbrott. Men författarna förespråkar en bredare definition som utgår från maktmissbruk, där politiker och tjänstemän utnyttjar sin offentliga ställning för att favorisera någon och får direkt eller indirekt vinning för sig själv eller en närstående. I Sverige handlar det snarare om favorisering som nepotism, vänskapskorruption och förtroendemissbruk än om mutor. – Man får intressanta reaktioner när man säger att man forskar på korruption i Sverige, sa en av författarna, docent Andreas Bergh, vid seminariet där rapporten presenterades. Andreas Bergh förklarade att det finns ett glapp mellan vad hans utländska forskarkolleger tror om läget i Sverige och vad anställda i svenska kommuner berättar. öVerraSkande SkiLjer SiG Sverige från jämförbara länder genom att medborgarna i större utsträckning anser att politiker och tjänstemän är korrupta och att de agerar partiskt och oärligt i Rapportförfattarna Richard Öhrvall och Andreas Bergh på seminariet då rapporten presenterades. sina möten med medborgarna. Däremot är det få svenskar som själva har erfarenhet av korruption. Enligt forskarna beror uppfattningarna inte på medieuppmärksamheten kring olika politiska skandaler på senare år. Svenskarna var mer skeptiska redan tidigare. att MedbOrGarna har den uppfattningen om korruptionen är i sig problematiskt, skriver författarna, eftersom det skadar tilltron till det demokratiska styrelseskicket. Enligt rapporten finns tecken som tyder på att korruptionsproblemet är större i kommunerna än i staten, och det finns anledning att tro att det är så. Det beror bland annat på att karaktären hos många kommunala uppgifter gör dem särskilt sårbara för otillbörlig påverkan och brister i granskningen. – Vi har fått en ändrad frestelsestruktur från 1980-talet och framåt, som ger ökad sannolikhet för korrupta beteenden, sa Richard Öhrvall, en annan av rapportförfattarna. Det handlar bland annat om att allt mer offentlig verksamhet måste upphandlas, att offentlig verksamhet har bolagiserats och att användningen av privata utförare i offentligt finansierad verksamhet har ökat. Allt det innebär att kontaktytorna mellan offentlig och privat verksamhet har blivit större. Och verktygen för kontroll och granskning har inte anpassats till de nya organisationsformerna. rappOrtförfattarna efterlyser bland annat följande åtgärder: • Ökad transparens i offentlig verksamhet, särskilt på kommunal nivå. • Hårdare granskning av kommunerna. Författarna vill att staten ska kontrollera kommunerna slumpvis och belöna medborgare som avslöjar oegentligheter. • En mer oberoende kommunal revision med regionalt mandat. MA Advokaten Nr 5 • 2013 Foto: iFn