Advokaten 1
Fokus Meddelarfrihet Att bevara meddelarskyddet f
ör anställda när verksamheten läggs ut på entreprenad har utretts vid flera tillfällen. HanS-Gunnar axberGer ”Myndighetskulturen Hans-Gunnar Axberger är en av Sveriges främsta uttolkare och kännare av yttrandefrihetsgrundlagarna. När det gäller meddelarfriheten och skyddet för uppgiftslämnare ser han inget påtagligt behov av ändringar i själva bestämmelserna. D HansGunnar Axberger. et som främst inger mig oro är myndighetskulturen. Det räcker inte med goda och tydliga lagar. Tjänstemännen på myndigheterna måste inte bara kunna och följa dem utan också inse och känna att de är viktiga, förklarar han. Efter fem år och närmare 7 000 beslut lämnar han i vår uppdraget som en av riksdagens justitieombudsmän ( JO). Under sina år som JO har han bara i mindre omfattning fått direkt användning för sina specialkunskaper inom yttrandefrihetsområdet som också var ämnet för hans doktorsavhandling. Besluten kan han räkna på ena handens fingrar. Inte heller de andra ombudsmännen har särskilt många sådana ärenden. – Så har det inte sett ut historiskt. JO har som riksdagens StatiStik för Åren 2008–2013 Anmälningar Repressalie Tystnadsplikt Efterforskning Meddelarfrihet 23 73 Repressalie 1 Repressalie 0 52 Förundersökningar Tystnadsplikt 13 Åtal Tystnadsplikt 3 Totalt 2008–2013 Anmälningar: 173 Förundersökningar: 28 Väckta åtal: 4 Not 1. Någon straffbestämmelse för brott mot meddelarfriheten finns inte. Det fall som registerats under denna rubrik hos JK har i de fall anmälningarna lett till förundersökning kategoriserats som brott mot repressalieförbudet, tystnadsplikten respektive efterforskningsförbudet. Not 2. Någon statistik över i hur många fall JK uttalat kritik mot myndigheten för att ha brutit mot något av straffbestämmelserna finns inte. 28 Efterforskning 1 25 Efterforskning 14 extraordinära tillsynsorgan varit drivande när det gäller rättsbildningen. Fall som gällt repressalier mot uppgiftslämnare och efterforskning av källor som JO prövat har lett till lagändringar som stärkt yttrandefriheten. Det gäller också och i än högre grad regleringen av öppenheten, offentlighetsprincipen, förklarar han. Men där har JO fortfarande många ärenden och beslut. fLOd aV anMäLninGSärenden I början av 1970-talet och under 1980-talet flyttade prövningen av ärenden som gällde meddelarfriheten, efterforskningsförbudet, tystnadsplikten och repressalieförbudet från JO till Justitiekanslern ( JK). – JK blev mer offensiv och gick från en repressiv till en yttrandefrihetsvänlig inställning. Det gällde till exempel den stränga synen på brott mot efterforskningsförbudet som bland andra Johan Hirschfeldt visade under sin tid som JK. Ett annat exempel är Göran Lambertz som såg till att straffen skärptes för repressalier som vidtas mot anställda som använt sin yttrandefrihet. JO:s arbete har enligt Hans-Gunnar Axberger mer eller mindre dränkts i den stora floden av anmälningsärenden. Funktionen som riktkarl för myndigheterna och att vara drivande i rättsutvecklingen har JO numera svårt att upprätthålla. Det blir många påpekanden om mindre, formella fel och färre utredningar kring viktiga principer. Ett och annat fall som berört meddelares rättigheter och skydd har Hans-Gunnar Axberger under sin JO-tid trots allt haft. Han nämner ett som gällde Migrationsverket. – En enhetschef fick i praktiken sparken på grund av att han på sin blogg uttryckt politiska värderingar som myndigheten ansåg påverkade allmänhetens och enskildas förtroende för myndigheten på ett negativt sätt. I sitt beslut säger Hans-Gunnar Axberger att visserligen kan man inte kategoriskt säga att det en tjänsteman uttrycker i egenskap av privatperson inte påverkar myndighetens arbete och förtroende. Men denna intressekonflikt får inte lösas på ett sätt som innebär att den enskildes yttrandefrihet inskränks. – Åtgärden får inte gå längre än nödvändigt och det ansåg jag att den gjorde i detta fall. Det fanns ingen kritik mot tjänstemannens sätt att sköta sitt arbete, och hans politiska ställningstaganden innebar inte att han i sin tjänst åsidosatt kravet på opartiskhet, säger Hans-Gunnar Axberger. Advokaten Nr 5 • 2013