Advokaten 1
Fokus Meddelarfrihet inger oro” JO kritiserade Mi
grationsverkets beslut och enhetschefen fick så småningom tillbaka jobbet. kritik MOt pOLicydOkuMent Det finns snart sagt inte en myndighet som inte håller sig med en informationspolicy. Dokumenten innehåller ofta råd och riktlinjer till de anställda vad gäller deras kontakter med massmedierna. – Alla sådana regelsamlingar måste inte bara skrivas i grundlagens anda utan också uttryckligen beskriva de rättigheter alla anställda vid myndigheten har, säger Hans-Gunnar Axberger. Även när syftet är det mest vällovliga är det lätt att det blir fel. – Stockholms stad sammanfattade ett antal råd till sina anställda på ett visitkort. Korta och kärnfulla råd som till exempel att aldrig bli upprörd och alltid vara ärlig. Men där fanns också råd som gick för långt och inskränkte de anställdas rättigheter. I beslutet kritiserar Hans-Gunnar Axberger anvisningen på visitkortet att ”Aldrig vid mediekontakter … diskutera sekretessbelagd information”. – Det kan uppfattas som att myndigheten avråder sina anställda från att utnyttja sin meddelarfrihet. Därför strider anvisningen mot rätten att tjänstemän kan lämna ut även sekretessbelagda uppgifter. Det är en central del av hela lagstiftningen som är noga övervägd av lagstiftaren, förklarar han och trycker på kravet att råd och regler måste vara tydliga även om de är kortfattade. I sitt beslut refererar Hans-Gunnar Axberger till tidigare JObeslut i liknande ärenden. Där har JO mycket starkt kritiserat Advokaten Nr 5 • 2013 formuleringar i policydokument som att alla anställda måste anmäla kontakter de haft med medierna till sina chefer samt skrivningar som förbjuder förtroliga samtal med journalister. Det är råd som direkt står i strid med lagstiftningen. prObLeM Med entreprenad Även om han inte ser några direkta behov av ändring i själva bestämmelserna finns ett problem med deras räckvidd. – Förbudet mot efterforskning och repressalier gäller inte inom den privata sektorn. Där väger kravet på lojalitet mot arbetsgivaren tungt. Men det blir ett problem när allt fler uppgifter som tidigare utförts av myndigheterna nu finansieras med offentliga medel men utförs av privatägda företag. De som tidigare haft skydd som meddelare enligt grundlagen förlorar det när verksamheten övergår i privat regi, förklarar Hans-Gunnar Axberger. Att bevara meddelarskyddet för anställda när verksamheten läggs ut på entreprenad har utretts vid flera tillfällen. – Det finns ingen enkel lösning. Samtidigt kan man säga att även den allmänna yttrandefriheten enligt regeringsformen ger ett visst skydd för privatanställda. Vid avvägningen mellan yttrandefrihetsintresset och lojalitetsplikten har Arbetsdomstolen i många fall dömt till yttrandefrihetens fördel när till exempel någon blivit avskedad för att ha uttalat sig i medierna. Den allmänna rätten att slå larm – att vara en whistle-blower – ska inte underskattas menar Hans-Gunnar Axberger som nu närmast ska slutföra en statlig utredning som berör den fria åsiktsbildningen, nämligen utformningen av det framtida presstödet. n Att betala för tips: Ekonomisk ersättning eller muta? – vänd! 29