Advokaten 1
Fokus Meddelarfrihet att betaLa för tipS Ekonomis
k ersättning Professorn i civilrätt Claes Sandgren har återkommande kritiserat medierna för att de betalar för nyheter. Tidningsutgivarnas vd Per Hultengård tillbakavisar kritiken bestämt. A Claes Sandgren. tt läsare i allmänhet får betalt för ett tips eller en insänd bild är inget att uppröras över. Men att medierna förmår anställda vid myndigheter att lämna ut sekretessbelagda uppgifter utgör ett samhällsproblem, säger Claes Sandgren. Enligt honom gör sig den som betalar för sådana uppgifter skyldig till mutbrott. – Det finns i många fall inget ädlare motiv bakom att medierna betalar mutor. I regel handlar det om avslöjanden om kändisar. Det är skvallerjournalistik och har inget med en ambition att avslöja missförhållanden att göra, säger han. Att journalister och deras branschorganisationer försvarar det här sättet att skaffa information upprör honom. – Att själva muta och samtidigt skarpt kritisera till exempel företag som avslöjats för att ha betalat ut mutor i Sverige eller MeddeLarfriHeten i rikSdaGen Utvidgat meddelarskydd utreds ”Det finns behov av en utvidgad lagstiftning om meddelarskydd för anställda i offentligt finansierad verksamhet i privat regi. ” Det skriver riksdagens konstitutionsutskott (KU) i sitt senaste betänkande om tryck- och yttrandefrihetsfrågorna (2011/12:KU13). I 30 betänkandet yttrar sig utskottet över 22 motionsyrkanden som berör yttrandefrihetsfrågor. Merparten av yrkandena gäller meddelarfriheten. I inte mindre än tolv motioner signerade av ledamöter från Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna krävs att meddelarskyddet ska omfatta även anställda som arbetar inom privat verksamhet som finansieras med offentliga medel. Motionerna som lämnats in år efter år har alltid avslagits. Regeringspartierna har hävdat att det skulle strida mot den fria avtalsrätten och att frågan är mycket komplex och att flera utredningar inte lyckats hitta en lösning. Regeringen har via justitieministern i riksdagen framhållit att Socialdemokraterna under i vart fall tio år sagt nej till en utvidgning av meddelarfriheten. Men droppen, motionerna, har urholkat stenen. Motionärerna har fått ett enigt utskott bakom kravet på en utredning. Enligt utskottets betänkande ska en meddelarfrihet för dessa grupper så långt möjligt ha samma styrka som för offentliganställda. För att upprätthålla förtroendet för att offentliga medel används på ett effektivt sätt behövs det enAdvokaten Nr 5 • 2013 andra länder kan inte beskrivas som annat än hyckleri, förklarar Claes Sandgren. Tidningsutgivarnas vd Per Hultengård anser det inte särskilt märkligt att någon ersätts för att ha levererat en tjänst. Han ställer sig också frågande till vilken grund Claes Sandgren har för sina påståenden. – Claes Sandgren har ingen aning om i vilken omfattning eller om det överhuvudtaget förekommer att medierna betalar för nyhetstips mer än i form av enklare ersättning för läsartips, säger Per Hultengård. Om det finns misstankar om att uppgifter som publicerats skulle ha tagits fram genom att ett brott begåtts, till exempel inbrott, dataintrång eller mutbrott, är det som regel inte möjligt att effektivt utreda misstankarna. Förbudet för efterforskning och bestämmelserna om tystnadsplikt innebär att det inte är tillåtet för en åklagare att till exempel förhöra anställda eller ställa frågor till journalister. En journalists tystnadsplikt kan bara vika i mycket extrema fall till exempel vid spioneri eller om en domstol anser att det är av ”synnerlig vikt” att källans identitet röjs. Rekvisitet ”synnerlig vikt” är strängt och domstolarna ställer därför höga krav för att bryta tystnadsplikten. När det gäller efterforskning kan JK starta en förundersök